Vi ligger i konstant kamp mot virus som vill infektera oss. Vinnaren avgörs bland annat av hur effektivt vårt immunförsvar reagerar mot infektionerna, men också av hur bra virusen lyckas överlista immunförsvaret. Marianne Jansson, forskare vid Lunds universitet, berättar mer om hur detta går till.

Mot slutet av 1800-talet upptäckte två forskare, en rysk och en holländsk, att ett angrepp på växter kunde sprida sig och smitta andra plantor. Det var ett virus som orsakade sjukdom. På den här tiden kallades virus för filtrerbara ämnen – ämnen som verkade finnas, men som forskarna inte kunde se i mikroskop på samma sätt som bakterierna, som man hade sett sedan flera hundra år tillbaka.

Dagens forskare har betydligt bättre verktyg till hands. Vi träffar Marianne Jansson, professor, virusforskare och en av initiativtagarna bakom det nya centrumet för virusforskning som planeras starta vid Lunds universitet (länk till LUVC), för att höra mer om strategier som virus har för att undkomma kroppens försvar.

Följ med Marianne Jansson till labbet där hon berättar om sin forskning. Film: Skånes universitetssjukhus

– Det är inte helt lätt att tala om virus på ett generellt sätt, eftersom de skiljer sig mycket åt, säger Marianne Jansson.

Själv forskar hon huvudsakligen på hiv och framför allt den lite mildare typ som heter hiv-2. Det har varit omdiskuterat om patienter som drabbas av det viruset ska behandlas, men resultat från forskargruppen tyder på att det bör man göra.

– Även om det tar längre tid för aids att utvecklas hos hiv-2-infekterade så är immunförsvaret hos dem som drabbas kraftigt påverkat och därför är det viktigt att även dessa patienter får behandling.

Olika aktivt immunförsvar

Men hur lyckas virus, som vanligen endast består av ett fåtal gener, slå ut oss människor?

En viktig del är vårt immunförsvar som skiljer sig åt, både mellan individer och mellan könen. Kvinnor råkar till exempel oftare än män ut för autoimmuna sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper strukturer i den egna kroppen. Ett aktivt immunsvar kan å andra sidan vara till godo vid infektioner, och vi vet att män som drabbats av covid-19 i större utsträckning behövt intensivvård än kvinnor.

Ju äldre vi blir, desto stelare blir kroppen – så även immunförsvaret. Det är inte lika alert längre. Detta har varit extra tydligt under covid-19-pandemin, där ålder varit den starkaste riskfaktorn för svår sjukdom.

– Många av de infektioner vi får som barn visar sig bara som en febertopp, medan samma infektioner i vuxen ålder kan leda till allvarligare sjukdomssymtom, säger Marianne Jansson.

Så långt våra egna immunförsvar. Så vad har då virusen för strategier?

Stör kommunikationen

Ett sätt som virus överlistar kroppens immunförsvar är genom att störa försvarsspelarnas kommunikation. Så fort de första cellerna i kroppen infekterats, reagerar våra försvarsceller vanligtvis på virusets strukturer och aktiverar signalmolekyler, interferoner, som leder till att virusets framfart i kroppen hämmas. Den här kommunikationen är viktig då interferonerna, som utsöndras från infekterade celler, i sin tur stimulerar immunförsvaret i celler som finns i närheten, vilket leder till att virus inte kan föröka sig i dessa celler. Men en del virus lyckas blockera dessa signalvägar med resultatet att larmet inte når immunförsvaret.

– Några av dessa virus är herpesvirusen, som är extremt skickliga på att manipulera och leva sida vid sida med immunförsvaret. De tar sig in i våra celler och sedan ruvar de där. Många herpesvirus har förmågan att koda för protein som kan blockera immunstimulerande signaler och aktiverar i stället signalsubstanser som dämpar vårt immunförsvar.

Både celler och en del virus har sockermolekyler på sin yta. Sockermolekylernas funktion är bland annat att hjälpa virus binda till målcellens yta. Samtidigt, genom att virus klär sig i samma sorts sockermolekyler som våra egna celler har, kan de ”gömma sig” för immunförsvaret. Ett exempel är hiv, som ackumulerar socker på sitt ytprotein, och på så sätt undgår upptäckt av antikroppar.

Muterar sig starkare

En stor fördel virusen har gentemot oss är deras enorma förmåga att replikera sig. En del virus har DNA, andra har RNA som arvsmassa. RNA-virusen är mer benägna att mutera än DNA-virus. Mutationerna sker slumpmässigt och tillsammans med den stora replikationsförmågan leder det till att det uppstår olika virusvarianter, det vill säga varianter av samma virus men med olika mutationsmönster.

Dessa förändringar kan ibland resultera i en virusvariant som är bättre anpassad till sin miljö jämfört med det ursprungliga viruset. Denna process med förändring och anpassning kallas virusevolution.

I början trodde man att SARS-CoV-2 skulle vara ett rätt så stabilt virus, men det visade sig vara fel.

– Virus muterar hela tiden. En del muterar väldigt mycket, som hiv. Mutationer är ett sätt för dem att fly undan kroppens immunförsvar, och det gör det också svårare att ta fram vacciner. Blir det tillräckligt många varianter av ett virus är det alltid någon som får en fördel över de andra, det är vad vi brukar tala om som ”survival of the fittest”.

Det kan exempelvis vara så att muterade virus blir mer smittsamt än andra virusvarianter, eller att de förvärvar en mutation som gör att de lättare undviker immunförsvaret.

– Men även om vårt immunförsvar utmanas och manipuleras av virus, speciellt de som ger kroniska infektioner, så lyckas det ändå spontant kontrollera eller eliminera de allra flesta virusinfektioner, säger Marianne Jansson.

Länk till poddintervju med Marianne Jansson: Virus – svåra att kontrollera

Text: TOVE SMEDS