En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten tyder på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador.

En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, så kallat hjärntrauma, har varit känd i nästan ett sekel. Trots detta vet vi fortfarande väldigt lite om de molekylära mekanismerna bakom sambandet, vilket gör det svårt att utveckla effektiva behandlingar för att förhindra demensutveckling hos personer med traumatisk hjärnskada. Men en forskargrupp vid MultiPark vid Lunds universitet har i sin forskning sett att kärlsystemet kan vara nyckeln till framtida terapier.

Försämrat blodflöde

Hjärntrauma försämrar ofta hjärnans blodflöde, troligen genom sjukliga förändringar i de glatta muskelcellerna som finns i blodkärlens väggar. Dessa blodflödesstörningar kan leda till sekundära hjärnskador och förvärra befintliga skador, även om det fortfarande är oklart exakt hur detta sker.

För att fylla denna kunskapslucka bestämde sig Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, för att tillsammans med forskaren Ilknur Özen undersöka de molekylära detaljerna närmare. I samarbete med Uppsala universitet analyserade de hjärnvävnad som samlats in från 15 patienter inom en vecka efter en hjärnskada. Det visade sig att förändringarna i de glatta muskelcellerna i blodkärlen sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein kopplat till Alzheimers sjukdom.

– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, studiens försteförfattare, och han tillägger:

Kärldysfunktion snarare än nervcellsskador

– Resultaten utmanar den rådande synen på neurodegenerativa sjukdomar, som till exempel Alzheimer sjukdom. Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador.

Även om åldrande leder till funktionsförändringar i kärlsystemet, kan hjärntrauma alltså påskynda dessa processer, också hos yngre patienter. Samtidigt poängterar forskarna att långt ifrån alla med hjärntrauma utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket understryker behovet av ytterligare forskning.

– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.

Länk till publikation: Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries, Acta Neuropathologica (2025).

 

Text: MARTINA SVENSSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet