Bröstcancer drabbar var nionde svensk kvinna. Alla kvinnor är olika och vilken behandling som är bäst är därför inte samma för alla. Genom att använda mer information från varje mammografibild, en röntgen av brösten, vill vi bidra till att kunna ge mer skräddarsydd cancerbehandling till varje drabbad kvinna.
Ida Skarping är läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet där hon forskar om bröstcancer. Här berättar hon själv om sin forskning.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas över 9000 kvinnor i Sverige. Bröstcancer drabbar allt fler, men också fler överlever sjukdomen. Detta mycket tack vara att mer effektiv behandling ges som är mer anpassad till den aktuella kvinnan. Men vi kan bli ännu bättre!
Det vanligaste är att operera bort tumören först och till vissa kvinnor därefter ge medicinsk behandling eller strålbehandling för att ta bort mikroskopiska rester av sjukdomen som kan finnas kvar, men som inte går att se med våra tillgängliga undersökningsmetoder. Ett alternativ är att göra tvärtom – ge medicinsk behandling först och operera sen. Då går det att mäta tumörens storlek före och efter insatt behandling och på det sättet säkerställa att medicinen hjälper mot just den tumören och just den kvinnan.
Mycket information i en mammografibild
Majoriteten av kvinnor i Sverige över 40 år har någon gång genomgått en mammografiundersökning som en hälsoundersökning. Bilder tas av brösten för att hitta en eventuell bröstcancer eller förstadium till bröstcancer. Men en mammografibild innehåller mycket mer information än så. Och delar av denna information studerar vi. I en mammografibild kan man mäta hur tätt eller luckert bröstet är. Tätheten i brösten påverkar risken att utveckla bröstcancer, där hög täthet innebär en ökad risk.
Studier har visat att hos de kvinnor som opererats och behandlats för bröstcancer och där brösttätheten minskade under pågående bröstcancerbehandling så minskade också risken för att sjukdomen kom tillbaka. Med anledning av detta finns det förutsättningar att undersöka om cellgiftsbehandling påverkar brösttätheten och om denna effekt är relaterad till hur väl den cancerinriktade behandlingen hjälper.
Påverkar brösttäthet cellgiftsbehandlingen?
Ännu ej publicerade resultat från en journalstudie där vi tittat på tätheten i brösten hos över 300 kvinnor med bröstcancer tyder på att kvinnor med täta bröst har sämre effekt av cellgiftbehandlingen. Huruvida detta stämmer undersöker vi närmre i en ny studie där över 200 kvinnor som har genomgått cellgiftsbehandling innan operation av sin bröstcancer deltar. Vi undersöker förändringar i brösttäthet under cellgiftsbehandling genom att ta upprepade mammografibilder. De första resultaten från denna studie beräknas vara klara i slutet av året.
Bröstcancervården står inför enorma utmaningar. Alla bröstcancerpatienter är unika och ingen medicin passar alla. Med vår forskning hoppas vi kunna förbättra och hjälpa till att skräddarsy behandlingen av alla de tusentals kvinnor som varje år drabbas av bröstcancer i Sverige. Vi vill bidra till att ge svenska kvinnor världens bästa bröstcancerbehandling.
Text: IDA SKARPING
