Flera viktiga kunskaper och antaganden om glutenintolerans, celiaki, bekräftas i en omfattande, internationell studie där Lunds universitet deltar. Det gäller bland annat den höga risken för glutenintolerans bland svenska barn.
Rönen bygger på den första större studien där deltagare från flera olika länder följts upp på identiskt vis. Basen är över 6 400 barn som följts upp till fem års ålder från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Barnen deltar i den internationella diabetes- och celiakistudien TEDDY.
– De svenska barnen har hittills den högsta risken för glutenintolerans. Risken var nästan dubbelt så hög jämfört med barn från USA. En överraskning var att vi låg högre än Finland som liksom Sverige förknippas med hög förekomst av celiaki, berättar Daniel Agardh, docent och överläkare.
Det kan även finnas regionala och lokala skillnader inom länder, som t.ex. i Sverige. I studien är det Skåne som varit svenskt upptagningsområde. Tidigare studier pekar på en något högre förekomst av glutenintolerans i södra Sverige jämfört med norra Sverige, men även med detta i åtanke är det anmärkningsvärda resultat, anser Daniel Agardh.
Släktskap spelar roll
Förutom undersökningen av risk och förekomst i olika länder bekräftar studien att nära släktskap spelar roll, att flickor har högre risk samt betydelsen av en särskild riskgen (HLA DR3-DQ2) som tidigare antagits hänga samman med glutenintolerans.
I Sverige genomförs redan idag s.k. screening och särskild uppföljning av kända riskgrupper för glutenintolerans. Det gäller barn med typ 1 diabetes, Downs syndrom och barn där syskon eller föräldrar har celiaki. De nya rönen, som visar på en tydlig koppling till riskgener, kan man enligt Daniel Agardh använda i framtida diskussioner om hur screeningen kan genomföras med hjälp av blodprov på barn i Sverige.
Grundorsaken okänd
Vad som är grundorsak till celiaki är fortfarande oklart.
– Utifrån våra resultat talar mycket för att det är en kombination av olika saker som leder till glutenintolerans. Förutom ärftliga faktorer, kön och förekomst av riskgener så är det sannolikt en eller flera miljöfaktorer som påverkar risken att utveckla celiaki, säger Daniel Agardh och tillägger:
– Tidigare lanserade teorier om att tidpunkten för introduktion av gluten eller längden på amningsperioden är huvudorsak har vi ännu inte kunnat se i vår forskning.
Eftersom barn från olika upptagningsområden följts upp på identiskt vis i studien väcks nu hopp om nya möjligheter för fortsatt forskning, bl.a. när det gäller att jämföra miljö- och omvärldsfaktorer: Hur ser intaget av gluten ut hos svenska barn i jämförelse med andra nationer? Hur ser förekomsten ut av infektionssjukdomar bland småbarn i olika länder? Hur ser tarmfloran ut bland barn i olika grupper?
Artikeln är tidigare publicerad som ett pressmeddelande från Lunds universitet, 3 juli 2014