Har du ont i ett knä eller i höften? Risken är stor att du har drabbats av artros – en av våra vanligaste folksjukdomar. Medan antalet sjukskrivningar för artros ökat kraftigt, jobbar forskare intensivt för att hitta nya sätt att behandla sjukdomen. 

En av dem är Martin Englund. Han är läkare i ortopedi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Trots de stora utmaningarna som artros ställer på sjukvården är han förhoppningsfull inför framtiden:

– Problemet idag är att vi inte kan erbjuda någon effektiv behandling som påverkar själva sjukdomsförloppet. Men jag tror att vi inom 10–15 år kommer att se ett antal olika läkemedelsbehandlingar som i ett tidigt skede kan bromsa sjukdomen och lindra dess symtom. Men det behövs mer satsning på forskning för att vi ska kunna nå dit, betonar han.

Stort samhällsproblem

I Skåne har var fjärde person över 45 år sökt vård för ledbesvär och fått diagnosen artros. Redan för tio år sedan stod enbart knäartros för två procent av alla sjukskrivningsdagar i Sverige. Idag är den siffran troligen högre.

– Den enskilda individen behöver ofta lära sig leva med och hantera den värk som artrosen orsakar. Samtidigt är nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning en stor börda för samhället, menar Martin Englund.

Det finns ingen medicin eller annan behandling som kan bota artros. Idag kan sjukvården hjälpa till med livsstilsförändringar som kan få patienten att må bättre, erbjuda olika smärtstillande behandlingar, eller som sista utväg – en protesoperation som ersätter den sjuka leden.

Dinosaurierna hade artros

Visserligen räknas artros ofta som ett modernt livsstilsproblem, men den är också en av våra äldsta kända sjukdomar. Forskare har hittat tecken på artros i fossiler från dinosaurier som levde för 130 miljoner år sedan, och även hos våra för­fäder neandertalarna som levde för mer än 40 000 år sedan.

Även om artros är en sjukdom som tycks ha funnits i alla tider, har antalet fall ökat kraftigt sedan 1950-talet. Förklaringen är bland annat att vi lever längre och väger allt mer. Men sjukdomen drabbar även yngre som efter en ledskada i ungdomen kan utveckla artros redan i 25–30-årsåldern.

Artros är en komplicerad sjukdom med många varianter. Dessutom varierar smärtan ofta över tid. Ligament och muskler kan vara påverkade, men nedbrytning av ledbrosk och förändringar av benvävnaden sker främst i den drabbade leden.

Risk för andra sjukdomar

– Jag forskar bland annat för att få bättre kunskap om vad som sker i leden när de nedbrytande processerna startar. Målet är att hitta nya sätt att förhindra eller bromsa sjukdomen, berättar Martin Englund.

Han studerar även magnetkamerabilder på skadade knäleder för att upptäcka tidiga förändringar och se hur lederna förändras över tid. Dessutom undersöker han hur artros påverkar samhället i stort. Och det visar sig vara en hel del. Eftersom många artrospatienter får ont när de rör sig väljer de ett mer stillasittande liv, men det kan få konsekvenser.

– Artrospatienter som väljer bort fysisk aktivitet har ökad risk att drabbas av andra problem som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att fortsätta röra på sig och hitta aktiviteter som fungerar.

Fortsätt motionera

Smärtan vid artros är i sig inte farlig, förklarar Martin Englund.

– Mitt råd är att välja en mer skonsam aktivitet som minskar belastningen på lederna om du upplever att aktiviteten förvärrar dina symtom. Till exempel kan den som får problem av att springa längre sträckor på asfalt i stället testa att jogga eller gå promenader med bra skor på mjukare underlag, annars kan en motionscykel fungera. Prova dig fram – det viktigaste är att fortsätta motionera!

Text: MONNE LJUNGBERG

(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 17 nov 2023)

 

Bästa tipsen för dig med artros

Gå ner i vikt. Minskad kroppsvikt hos den som är överviktig mildrar ofta besvären i knän och höfter.

Rör på dig. Lederna behöver motion. Hitta en träningsform eller vardagsmotion som du och dina leder klarar av. Smärtan vid artros är ofarlig och fysisk aktivitet orsakar i regel inte mer skada.

Sitt inte stilla. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt psykisk ohälsa.