Det är ett välkänt faktum att fysisk aktivitet är bra för hälsan ur många olika aspekter. Men vad händer med dem som lider av långvarig smärta, ett tillstånd som blir vanligare ju äldre vi blir? Risken är att de blir mindre aktiva, kanske rädda för att röra sig, vilket i sin tur kan förvärra smärttillståndet. Vad går att göra för att bryta den negativa spiralen?

Långvarig smärta är vanligt och ungefär 40 procent av alla från 65 år och uppåt upplever smärta i någon grad. Hur vi sedan hanterar den och hur den styr våra liv beror på många olika faktorer. Ulf Jakobsson, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Lunds universitet, ville ta reda på vilka faktorer som påverkade den viktiga fysiska aktivitetsnivån och som var möjliga att göra något åt.

Han och hans kollegor genomförde därför några studier där de kartlade aktivitetsnivån hos äldre (65+) med, respektive utan, långvarig smärta och om det fanns någon koppling till bland annat rörelserädsla, så kallad kinesiofobi.

FAKTA KINESIOFOBI/RÖRELSERÄDSLA

En överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam skada (baserat på definition av Johan Vlaeyen, professor i psykologi vid universitetet i Maastricht).

– Vi kunde se att personer med långvarig smärta var betydligt mindre fysiskt aktiva än de som inte upplevde smärta i någon större utsträckning och att det fanns en tydlig koppling till rörelserädsla, säger Ulf Jakobsson, som också är distriktssköterska vid Centrum för primärvårdsforskning.

Hitta vägar att vara aktiv

Kinesiofobi var framför allt tydligt bland sköra äldre, från 75 år och uppåt. Förutom hög ålder kunde forskarna se att smärtintensiteten, hur personerna upplevde sin hälsa i övrigt och tilltron till sin egenförmåga* spelade en viktig roll för om de undvek rörelser på grund av rädsla.

– Åldern kan vi inte påverka men en viktig slutsats av detta är att om vi kan lindra smärtan och samtidigt stärka de äldre i deras tilltro till sin egenförmåga så borde vi kunna minska rörelserädslan. Det i sin tur kan leda till att de vågar vara mer aktiva vilket gynnar hälsan i stort.

Hur kan dessa insikter omvandlas till praktisk handling och hur kan primärvården ta sig an problemet? Ulf Jakobsson konstaterar att det i praktiken är både svårt och resurskrävande men menar att arbete i vårdteam, som tar sig an smärtpatienten, kan vara en framkomlig väg. Teamet, som består av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och ibland även en psykolog kan ta sig an problemet ur ett multidimensionellt perspektiv, där man tar hänsyn till både fysiska, psykiska och sociala faktorer.

– Jag tror inte att det är realistiskt att förvänta sig att bli helt fri från smärtan. Däremot kan smärtan lindras och patienten får lära sig strategier för att hantera den så att man kan vara mer aktiv, säger Ulf Jakobsson.

Promenadgrupp för äldre

Primärvården har även till uppgift att arbeta preventivt med folkhälsan. Åse Nilsson är distriktssköterska och jobbar på äldremottagningen på vårdcentralen Norra Fäladen i Lund. Hon hade under en längre tid funderat på att starta en promenadgrupp för äldre men inte riktigt fått gehör för sin idé. I höstas läste hon en artikel om att fysisk aktivitet kunde minska risken att drabbas av vissa typer av demens.

– Nu när det fanns vetenskapliga bevis blev det lättare att få klartecken, berättar Åse Nilsson och fortsätter:

– Vi har hållit på sedan i höstas, vi i promenadgruppen träffas varje torsdag, i ur och skur, och promenerar en timme. Ibland blir det längre, ibland en kortare sträcka. Den som orkar minst bestämmer takten (gruppen har gjort uppehåll under coronapandemin, red. anm.).

Hon ser många vinster med promenadgruppen. Fysisk aktivitet håller både kroppen och hjärnan i trim men det finns även sociala vinster, som att förebygga ensamhet. Åse Nilsson önskar att fler ville nappa på idén och ser egentligen inte någon bortre gräns för hur stor promenadgruppen kan bli.

Promenadgruppen är för äldre från 75 år men vad kan de yngre äldre göra för att hålla smärtan och rörelserädslan stången?

– Lev ett rikt liv! Var aktiv både fysiskt, mentalt och socialt med bra nätverk och stöd. Det ger dig bättre förutsättningar att hantera framtida sjukdomar på ett bra sätt, säger Ulf Jakobsson.

Även unga har problem med smärta

Han menar också att arbetet med prevention borde börja mycket tidigare, redan i tonåren.

– Det är så många unga idag som har problem med smärta orsakad av stress, sömnbesvär, mobilanvändning och annat som skapar spänningar i kroppen. Om de inte får hjälp med sin smärta kan den övergå till att bli långvarig eller livslång, och det är länge för någon som är i tonåren idag.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

*Egenförmåga: individens tilltro till sig själv att klara av en handling i en särskild situation.