Proteinet WNT5A främjar spridningen av munhålecancer, visar en ny avhandling vid Malmö högskola. Proteinet kunde påvisas i 81 procent av de studerade vävnadsproverna med munhålecancer.
— Resultatet visar att WNT5A bidrar till att cellen migrerar och invaderar. Men det krävs mycket mer forskning för vi ska kunna säga att förekomsten av proteinet säkert innebär att patienten har cancer, säger Zdenka Prgomet.
Dålig prognos
Munhålecancer finns i olika typer, varav skivepitelcancer är den vanligast förekommande. I Sverige påvisas årligen ungefär 500 fall av skivepitelcancer. 50 procent av dessa överlever i fem år. Prognosen är alltså dålig, och syftet med Zdenka Prgomets studie har varit att förstå en del av biologiska mekanismer som ligger bakom vilken roll WNT5A spelar.
— Rökning sägs vara den främsta orsaken, men även icke-rökare drabbas. Vi vet helt enkelt inte vad som händer i cancercellen, säger Zdenka Prgomet.
WNT5A är ett signaleringsprotein som produceras inne cellen och transporteras ut. Det reagerar sedan med ett annat protein på cellytan och skickar signaler in i cellen. Det kan även motverka utvecklingen av cancer och det har stor betydelse för fosterutvecklingen och saker som emaljbildning och tungans utformning. Det har däremot ingen positiv effekt i munnen.
Sätter celler i rörelse
Zdenka Prgomet började med att studera två cellinjer från munhålecancer och när dessa visade sig inte innehålla WNT5A, tillsatte hon det.
— Vi kunde då se att cellfunktionen påverkades, att cellerna började röra på sig, säger Zdenka Prgomet.
I nästa steg undersökte hon vävnadsprov från 21 individer med skivepitelcancer. I 81 procent av fallen fanns WNT5A.
— Det visar att WNT5A bidrar till att cancer sprider sig och invaderar vävnaden.
Zdenka Prgomets understryker att hennes undersökning är liten och att det behövs mycket mer forskning för att påvisa kopplingen mellan WNT5A och skivepitelcancer i munnen.
— Resultatet är en liten pusselbit som kan bidra till att upptäcka cancer i ett tidigt stadium. Framtida forskning kan kanske visa hur vi kan blockera signalerna som skickas ut av proteinet, men det ligger långt fram, säger Zdenka Prgomet.
Text: MAGNUS JANDO