När diagnosen typ 2 diabetes ställs har sjukdomsprocessen i regel pågått i flera år och diabetiska skador på exempelvis blodkärl och ögon redan ett faktum. Ett prov som tidigt visar vem som är i riskzonen är värdefullt, då skulle förebyggande behandling kunna starta i tid. Nu har forskare hittat en lovande kandidat till ett sådant prov.

– Vi har visat att personer som hade över genomsnittet av ett protein som heter SFRP4 i blodet på några år löpte en mer än femfaldig risk att insjukna i diabetes jämfört med dem som hade en halt under genomsnittet, säger Anders Rosengren, forskare vid Lunds universitets Diabetescenter (LUDC), som lett arbetet om riskmarkören.

Högre halter hos diabetessjuka

Det är första gången proteinet SFRP4, som medverkar i inflammatoriska processer i kroppen, kunnat kopplas till risk för typ 2 diabetes.

Undersökningar på LUDC där donerade insulinproducerande betaceller från diabetessjuka och icke-diabetiker har jämförts visar att cellerna från diabetiker har avsevärt högre halter av proteinet.

Länken inflammation och diabetes förklarad

Det är också första gången länken mellan inflammation i betacellerna och diabetes har bevisats.

– Teorin har varit att en låggradig kronisk inflammation försvagar betacellerna så att de inte längre kan utsöndra tillräckligt med insulin. Svagheten har säkert flera orsaker men proteinet SFRP4 är en av dem, säger Taman Mahdi, huvudförfattare till den nu publicerade studien och en av forskarna i Anders Rosengrens grupp.

Femfaldigt ökad risk

Halten av proteinet SFRP4 i blodet mättes hos icke-diabetiker vid tre olika tillfällen med tre års mellanrum. 37 procent av de som hade högre halt än genomsnittligt insjuknade under perioden i diabetes. Bland de med lägre halt enbart nio procent.

– Det gör det till en kraftig riskmarkör som finns där flera år före diagnos. Vi har också funnit mekanismen för hur SFRP4 hämmar frisättningen av insulin. Därför speglar markören inte bara en ökad risk utan också en pågående sjukdomsprocess, konstaterar Anders Rosengren.

Markören fungerar utan koppling till andra kända riskfaktorer för typ 2 diabetes, till exempel övervikt och högre ålder.

Motiv för livsstilsförändring

– Om vi med ett enkelt blodprov kan peka på en ökad risk för diabetes hos en medelålders normalviktig individ i upp till tio år före ett insjuknande borde det vara ett starkt motiv för en annan bättre livsstil som minskar risken, menar Anders Rosengren och tillägger.

– På sikt kan vårt fynd också bli ett nytt sätt att behandla diabetes genom att utveckla sätt att blockera proteinet SFRP4 i de insulinproducera betacellerna och minska inflammationen vilket skyddar cellerna.

Text: Tord Ajanki

Artikeln är tidigare publicerad som ett pressmeddelande från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 november 2012

Featurebild: Dreamstime