I en ny avhandling undersöker Elena Razumovskaya några av mekanismerna bakom akut myeloisk leukemi – den vanligaste formen av blodcancer bland vuxna.
Elena Razumovskaya är doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö och har i sitt avhandlingsarbete undersökt en särskild typ av protein, FLT3.
FLT3 sitter på omogna blodcellers yta och är en receptor, vilket innebär att den har som uppgift att fånga upp och vidarebefordra signaler till cellen. FLT3 kan mutera och kan genom sin signalering påverka flera viktiga egenskaper och funktioner hos cellen. Till exempel celldelning samt cellens förmåga att överleva och att röra på sig. FLT3 upptäcktes i början av 1990-talet.
Studier i Sverige och Ryssland
– Jag gillar forskning som är kliniskt relaterad, och jag ville fortsätta att forska kring cancer. Att det blev just leukemi och FLT3 är delvis en slump, eftersom jag hittade en passande doktorandtjänst inom detta forskningsfält, berättar Elena Razumovskaya som tidigare studerat biologi vid universiteten i S:t Petersburg och Lund samt gjort ett examensarbete med fokus på receptorer och cancer.
Bakom blodcancer, och dess variant akut myeloisk leukemi som Elena Razumovskaya koncentrerat sig på, döljer sig ett komplicerat mönster på cell- och molekylnivå där FLT3-proteinerna är en av flera komponenter. FLT3 muterar i olika former, varav en del är skadliga eftersom de förändrar de signaler som skickas till cellen. Därmed kan FLT3 bidra till en ökad risk för blodcancer.
Letat hämmare med matchande egenskaper
Elena Razumovskaya har i avhandlingen fördjupat kunskaperna kring hur signaleringen som uppkommer ur olika muterade FLT3-proteiner ser ut och fungerar. Denna kunskap är viktig om man ska öka chanserna att i framtiden hitta effektiva och biverkningsfria behandlingsformer mot blodcancer.
Bland forskningsresultaten finns också kartläggning och test av några olika hämmare som eventuellt skulle kunna sättas in mot akut myeloisk leukemi:
– Målsättningen har varit att hitta hämmare som specifikt matchar de muterade FLT3-receptorer som skapar förutsättningar för blodcancer. Jag har undersökt olika hämmare och har lokaliserat ett par stycken som är så pass intressanta att de kan fungera som mål för fortsatt forskning med siktet inställt på nya behandlingsformer av akut myeloisk leukemi.
Vad Elena Razumovskaya kommer att ägna sin tid åt efter disputationen är ännu inte helt klart, men siktet är inställt på fortsatt forskning inom cancer och cellsignalering. Hon letar efter en postdok-tjänst för att kunna förverkliga detta.
Text: BJÖRN MARTINSSON
