Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Protein kan förklara bukspottkörtel- inflammation

2012-08-31

bukspottkörtel

Nu finns det en tydlig måltavla för behandling av akut bukspottkörtelinflammation. Det menar forskare vid Lunds universitet som har upptäckt att ett välkänt protein spelar en central roll för utveckling av sjukdomsförloppet. Troligen har proteinet stor betydelse även för uppkomsten av andra inflammatoriska sjukdomar.

För mycket alkohol och gallsten är kända riskfaktorer för akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit). Men hittills har det saknats en förklaring till vad det är som faktiskt händer i kroppen när akut pankreatit uppstår.

Aktuell forskning visar dock att calciumkänsliga proteiner som finns i våra kroppar, t.ex. calcineurin, främjar uppkomsten av inflammation, men inte exakt hur.

Tydlig måltavla för medicin och behandling

Henrik Thorlacius och Maria Gomez på universitetets institution för kliniska vetenskaper i Malmö har utforskat detta närmare. I fokus står en familj proteiner med koppling till calcineurin, NFAT, vars roll i samband med akut pankreatit inte har undersökts tidigare.

– Proteinet hade en oväntat stor roll för utveckling av inflammation i bukspottkörteln. Nu finns det en tydlig måltavla att sikta in utvecklingen av medicin och behandling på, säger Henrik Thorlacius, professor i kirurgi vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Fler inflammatoriska sjukdomar berörs

I försök på möss fann forskarna att NFAT kan kopplas till akut pankreatit på flera vis. NFAT, och särskilt varianten NFATc3, visade sig bl.a. reglera aktiviteten hos trypsinogen (ett förstadium till matspjälkningsenzymet trypsin) som kan påverka risken för akut pankreatit. Aktivering av NFATc3 gynnade dessutom på andra vis uppkomsten av inflammation samt vävnadsskador i bukspottkörteln.

– I studien såg vi att även kroppspulsåder, mjälte och lunga påverkades. Resultaten tyder därför på att NFAT-proteinet har betydelse för uppkomsten av inflammatoriska sjukdomar på ett mer generellt plan, berättar Henrik Thorlacius.

Öppnar nya möjligheter

Kunskapen öppnar nya möjligheter för forskning kring behandling och medicin, både för akut pankreatit och för andra akuta inflammatoriska sjukdomar. Det skulle till exempel kunna gälla blodförgiftning och tarmsjukdomar, menar Thorlacius.

– Ett verkningsfullt preparat behöver en substans som stoppar aktiveringen av NFATc3 utan att orsaka svåra biverkningar, säger han.

NFAT-proteinerna fungerar som s.k. transkriptionsfaktorer vilket innebär att de kan bindas till kroppens DNA och reglera uttrycket av specifika gener i olika celler. Sedan tidigare förknippas de framför allt med immunceller.

Text: BJÖRN MARTINSSON