Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir det skadligt? Hur kan vi minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom? I veckans podd möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet. Frida Eek har studerat ojämlikhet i förhållande till stress, och Roger Persson berättar mer om hur vi kan upptäcka när vi börjar närma oss ett utmattningssyndrom.

Ur podden:

– Stress handlar inte om att ha mycket att göra. Men vi behöver inse att det inte är realistiskt att göra allt, lyckas överallt och prestera överallt – samtidigt. Stressen på arbetet och stressen på fritiden går inte att skilja från varandra. De är inte separata kärl, säger Frida Eek, leg. sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet.

Frida Eek får ofta frågan vad som är farliga nivåer av stress. Stressresponsen i sig är inte farlig, det är bristen på återhämtning som kan göra att stressen blir farlig, konstaterar hon.

Tillfälliga stresstoppar okej – men inte konstant stresspåslag

Var femte sjukskriven kvinna har en diagnos relaterad till stress, rapporterade DN i början av året. Siffrorna kommer från Försäkringskassan. Frida Eek har studerat just ojämlikheten i förhållande till stress.

– Även om jämlikheten ökat idag, tar kvinnor ett betydligt större ansvar för hushållsarbetet och barnomsorg. När vi studerade fördelning av ansvar för hemarbete såg vi att där det var en ojämlik fördelning – alltså där kvinnorna tog större ansvar hemma – där var de också mer stressade.

Problemet, säger Frida Eek, är att det innebär en mindre återhämtning för dessa kvinnor under fritiden.

– Vi är byggda för att klara de tillfälliga topparna, men inte för att vara under konstant stresspåslag. Går man från en skadlig, stressig arena in i en annan, blir den totala bördan tung, konstaterar Frida Eek, som i podden förklarar vad återhämtning är.

Viktigt periodisera stressen

Roger Persson, docent i psykologi, menar att vi behöver bli bättre på att periodisera stressen.

– Ett hundrameterslopp kan du springa snabbt, men springer du ett maraton måste du starta med en hastighet som gör att du håller hela loppet. Samma sak är det i arbetslivet. Det går inte att maxa produktionen konstant, säger Roger Persson.

Stressen syftar till att bevara vår fysiologiska balans, men kan om den blir kronisk leda till utmattningssyndrom. Roger Persson har tillsammans med forskarkollegor studerat vilka signaler vi bör vara uppmärksamma på, som kan varna oss för om stressen är kronisk och håller på att utvecklas till ett utmattningssyndrom – något han berättar mer om i podden.

I podden om stress tar vi även upp hur ett socialt stöd, av närstående eller kollegor, kan fungera ”buffrande” mot stressen. Vi får också lära oss mer om kortisolet och hur viktigt det är med tydliga krav.

Av: TOVE SMEDS