Med 10 000 nya fall per år är prostatacancer mannens vanligaste cancersjukdom. Dödligheten är dock betydligt lägre: 2400 män dör i sjukdomen varje år.

Prostata är en körtel nära urinröret, där en del av sädesvätskan produceras. Cancertumörer i prostatan växer i regel långsamt.

– Därför kan många gå med en prostatacancer mycket länge utan några problem, säger urologiprofessorn och överläkaren Anders Bjartell vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Organiserad PSA-testning bättre än allmän screening

PSA-test är ett test som mäter blodets halter av ett visst, prostatarelaterat protein. Höga halter av PSA kan betyda cancer, men kan också ha andra orsaker. Sverige har därför inte infört någon allmän prostatacancerscreening. Men Region Skåne planerar nu ett pilotprojekt med ”organiserad PSA-testning” som förhoppningsvis fungerar bättre.

– Målgruppen blir troligen män mellan 50 och 75 år. Det är den grupp där cancern kan tänkas uppkomma, och där den hos somliga patienter kan hinna sprida sig och leda till döden, säger Anders Bjartell.

Han tror inte att det sammanlagda antalet PSA-tester i pilotprojektets område behöver öka. Idag är det många män som PSA-testar sig som ren rutin eller av allmän oro, även om de inte tillhör riskgruppen.

Om PSA-nivåerna är höga blir nästa steg att vävnadsprover tas från prostatan, i vissa fall följda av en undersökning med magnetkamera. Både vävnadssnitten och magnetkamerabilderna måste analyseras av experter. Här hoppas Anders Bjartell att artificiell intelligens, AI, kan komma läkarna till hjälp i framtiden.

AI ska hjälpa vid bildanalys

– AI kan analysera bilderna på olika sätt och föreslå en tolkning baserad på hundratals patientfall. Läkarna har alltid sista ordet, men datorn skulle kunna spara mycket tid, menar han.

En annan sak som kan förändra hanteringen av prostatacancer är en behandling som riktar sig mot ett protein på cancercellernas yta (PSMA, prostata-specifikt membran antigen), oavsett var dessa finns. Genom att spruta in ett radioaktivt märkt ämne som binder till PSMA och sedan låta patienten genomgå en undersökning med PET-CT-teknik kan läkarna se var cancern spritt sig i kroppen. Den radioaktiva PSMA-bindaren kan även bestråla och döda cancercellerna.

– Metoden är ännu inte rutin – det återstår att se hur behandlingen fungerar i större grupper och på längre sikt. Men den är mycket lovande, menar Anders Bjartell.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto blå bandet: iStock_ThitareeSarmkasat