Textversion

Podd. Kolesterolet – det goda, det onda och äggen. 2023-03-31

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagringar i blodkärlen, det som tidigare kallades för åderförkalkning. Det i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad är bra kolesterolvärden? Vad ska man äta? Eller vad ska man undvika att äta och hur ska vi tänka kring äggen?

Dessa och många andra frågor ska vi försöka ge svar på i dagens podd från Vetenskap och hälsa som alltså ska handla om kolesterol. Men vi ska också hinna med att prata om forskningen kring kolesterol och ge er en inblick i de frågor som man söker svar på.

Min gäst i studion idag är Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Själv heter jag Eva Bartonek.

Eva Bartonek: Välkommen hit Jan.

Jan Nilsson:  Tack så mycket.

Eva Bartonek:  Jag tänkte att vi skulle börja med att reda ut, vad är kolesterol? Har det någon funktion, eller ska vi bara undvika det?

Jan Nilsson: Nej, det är en jätteviktig molekyl. Det är inte bara en fettmolekyl och den är central för att bygga upp cellväggar kroppen. Så utan kolesterol skulle vi stå oss slätt.

Eva Bartonek: Vi skulle dö helt enkelt. Vi skulle inte finnas?

Jan Nilsson: Nej.

Eva Bartonek:  Och hur får vi i oss det, eller hur fungerar det?

Jan Nilsson: Ett sätt är i och med att det ingår i cellväggar, så ingår det ju inte bara i människans cellväggar utan även i djurs cellväggar. Så äter vi kött till exempel, då får vi i oss kolesterol och sen vet ju alla att ägg är ju väldigt rikt på kolesterol.

Eva Bartonek: Ja, vi ska reda ut det här alldeles strax. Men så att antingen så får vi i oss det via kosten och, om jag tolkar det rätt, så är det animalisk kost som kött och även mejeriprodukter?

Jan Nilsson: Ja precis och lite intressant är att även växter behöver cellväggar, men de har en annan typ utav sterolmolekyl så att säga, fytosteroler. De kan faktiskt sänka kolesterolnivån i blodet hos människa. Så därför kan det vara bra att äta växter.

Eva Bartonek: Men är det inte så att vi kan producera vårt eget kolesterol också?

Jan Nilsson: Jo, alla celler kan producera kolesterol. Men det viktigaste är levern. Det är den som är liksom ”centralfabriken” som håller koll på hur mycket kolesterol det finns runt omkring och hur behoven ser ut. Sen kan det även bildas i tarmen.

Eva Bartonek: Så att vi producerar det själva i kroppen och i första hand i levern. Sen kan vi få det i oss via kosten. Så det är någon balans där levern kompenserar? Får vi i oss mycket via maten så kanske den producerar lite mindre och tvärtom?

Jan Nilsson: Ja precis så är det. Det är levern som sitter i förarsätet här. Vi har inte så mycket kolesterol i kroppen. Trots att det är så viktigt för oss så har vi kanske 35 gram kolesterol i kroppen. Ungefär en tiondedel av det kan vi ta upp varje dag via kosten.

Men levern känner av väldigt bra hur mycket som behövs. Så det mesta som tas upp, skickas ut igen via gallan och försvinner ut i tarmen igen.

Eva Bartonek: Så att det är en fin balans där. Vi ska bara reda ut ett annat begrepp här som har med det att göra. Idag pratar man om åderförfettning. Men man har också tidigare sagt åderförkalkning. Varför kalkning?

Jan Nilsson: Jo det är slutstadiet på åderförkalkningsprocessen eller ateroskleros som vi kallar det i medicinska termer.

Ateroskleros är ett grekiskt ord som betyder förkalkad gröt och det är ungefär hur det ser ut i ett sent stadium.

Så det börjar som fettansamlingar, sen blir det bindvävsärr och sen blir det till slut förkalkningar. Så det hänger ihop.

Eva Bartonek: Så att när man opererade människor och fick tag i de här placken, så kändes det kalkigt helt enkelt?

Jan Nilsson: Precis och det har man faktiskt hittat redan i mumier. Så att det är ingen ny sjukdom det här. Ibland kan man ju tänka sig att det är en välfärdssjukdom. Men det har funnits alltid.

Eva Bartonek: Sen pratar man om det goda och det onda kolesterolet. Vad är det?

Jan Nilsson: Man kan säga att det onda kolesterolet som kallas för LDL är den fettmolekyl som transporterar ut kolesterol och andra fetter, från levern ut till de celler och vävnader som behöver det.

HDL är det goda kolesterolet och den gör tvärtom. Den plockar upp överskott av kolesterol som finns ute i celler och vävnad och för tillbaka det till levern där det kan gå ut genom gallan.

Eva Bartonek: Varför måste kolesterol ha en transportmolekyl?

Jan Nilsson: Jo, därför att fett inte är vattenlösligt. För att det ska kunna transporteras i blodet så måste det förpackas i något som kallas för lipoproteiner där LDL och HDL är en typ av de här.

Då finns det ett lager på utsidan av den här molekylen och det är vattenlösligt. Den kan då komma till en cell. Cellen tar upp den, bryter ner den här transportmolekylen och kan plocka ut det fett som behövs.

Eva Bartonek: Så de här lipoproteinerna består av proteiner och av fetter. Då är det inte bara kolesterol, utan det är andra fetter i de här molekylerna också, antar jag?

Jan Nilsson: Ja, och man kan säga att kolesterol har råkat få ett lite dåligt namn här, bara därför att det är lätt att mäta. Och egentligen kanske det inte är kolesterolet i sig själv som är den värsta boven, utan de andra fetterna som finns i de här.

Eva Bartonek: Så vem är det som är boven här?

Jan Nilsson: Fettsyror till stora delar. Och det är vanligt fett, det som sitter i vårt fett som vi har under huden och på andra ställen.

Det är fettsyror som förpackas i vad som kallas för triglycerider, för att de ska kunna lättare transporteras.

Men det är det som finns då i det vi äter. Äter vi fett så är det huvudsakligen fettsyror, inte kolesterol. De här fettsyrorna, kan vara de som ställer till mycket av skadan ute i organen.

Eva Bartonek: Då har kanske folk hört talas om mättade och omättade fetter och det är väl de mättade fetterna som är det problematiska?

Jan Nilsson: Ja det stämmer bra och de gör det därför att de kan lätt aktivera en inflammation ute i vävnaden. Framförallt om det finns ett överskott.

Varför det är så, det kan man ju fundera på. Men så är det. Och enkelomättat fett och fleromättat fett är då mindre inflammatoriskt.

Eva Bartonek: Men de här LDL-partiklarna, det som kallas det onda kolesterolet. De bär då på både mättade och omättade fetter och kolesterol. Men är de inflammatoriska eller när uppstår det här problemet?

Jan Nilsson: Det uppstår när de här fettbärande partiklarna, som då har en bra funktion men när det blir för mycket sådana, fastnar de ute i olika organ. Till exempel i kärlväggen och då kan fettet oxidera, vilket är samma sak som att det härsknar och det är inte bra.

Eva Bartonek: Då uppstår det en inflammation?

Jan Nilsson: Ja för att när fett oxiderar sätter vi igång ett antal kemiska reaktioner, som då resulterar i bildningen utav väldigt reaktiva produkter. Det gillar inte celler. Det här går tillbaka faktiskt till att vi använder syre för att få energi.

Eva Bartonek: Okej, kan du utveckla det?

Jan Nilsson: Ja, för att vi ska kunna utvinna energin ur syre och så, måste man kunna plocka bort elektroner. När man gör det, blir syremolekyler väldigt ostabila. Då kan de börja reagera med andra vävnader. De kan förstöra olika kemiska strukturer och så där.

Det är ett pris vi måste betala för att vi ska använda syret för att få energi. Då har vi risken att det skapas instabila molekyler. Det är ungefär som man tänker sig lite med kärnkraftsreaktioner. Vi kan få positiv energi, men vi tar en stor risk om vi inte kan kontrollera det. Precis på samma sätt är det.

Det är sådana här syreradikaler som vi kallar de här instabila syremolekylerna. Om de kommer i kontakt med en fettpartikel, kan det sätta igång okontrollerade svåra oxidationsreaktioner.

Eva Bartonek: Då uppstår inflammation och skador i kärlen. Hur hänger det ihop med de här placken som sedan täpper igen kärlen?

Jan Nilsson: Vi har alldeles för mycket, för höga, kolesterolnivåer som betyder att det också är för höga fettsyrenivåer som hamnar där. När de fastnar i väggen, då utsätts de för ett tryck från sådana här syreradikaler. Då får man en skada på kärlväggen. Man får inflammation och även celldöd.

Det är första stadiet på den här bildningen av de här placken.

Sen blir det som, om man tänker sig en skada på huden till exempel att du har gjort dig illa på någonting, så läker ju det. Men om man kliar på det hela tiden, så det inte får läka i fred. Då läker det med bindvävsärr. Och det blir precis samma sak på insidan av kärlväggen. Den får inte heller läka ifred för att det fortsätter att komma in sådana här fettdelar. Då blir det en ärrbildning på insidan av kärlet och det är det första placket.

Eva Bartonek: Och om vi tänker när det får fortgå. När det sedan blir kanske en hjärtinfarkt av det, vad är det som har hänt då?

Jan Nilsson: Då fortsätter den här processen, kommer det in ännu mera fett som ställer till skada, celler dör. Det blir som en varbildning i det här bindvävsärret. Och om placket då bryts ner ännu mera på grund av den här inflammationen kan det spricka. När det spricker då tror blodet att kärlet har gått av och kan liksom inte särskilja på det där. Då gäller det att stoppa blödning och då bildas det en blodpropp som sätter stopp på blodflödet. Sker det i ett kranskärl, då blir det en hjärtinfarkt.

Eva Bartonek: Så inflammation är inte bra, men kolesterol i sig är alltså inte inflammatoriskt?

Jan Nilsson: Nej, precis som de här fettsyrorna som kan oxidera, så kan faktiskt också kolesterol oxidera. Det är inte heller bra, men det är nog en mindre skada om man tittar i det stora sammanhanget. Så det är mest att fettsyrorna som ställer till det.

Eva Bartonek: Då har vi kommit fram till att vi måste reda ut det här med äggen… hur är det med äggen?

Jan Nilsson: Det är ingen fara med äggen.

Eva Bartonek: Men ägg innehåller väldigt mycket kolesterol?

Jan Nilsson: Ja, men det där klarar levern att ta hand om. Dyker det upp mycket kolesterol för att man äter många ägg. Då känner levern av det och så skickar den ut kolesterolet med gallan igen.

Så det är lugnt. Det finns inget samband, vad man har sett i litteraturen, av hur många ägg man äter och risk för hjärtinfarkter.

Eva Bartonek: Så man kan äta många ägg varje dag?

Jan Nilsson: Ja det kan man.

Eva Bartonek: Det ska jag hälsa mina kollegor som har undrat. Då är det mycket kolesterol i ägg men inte de här fetterna då?

Jan Nilsson: Nej och det är problemet då, att det är kolesterol som har blivit boven i det här. Men den är bara liksom en markör. För att äter man väldigt mycket fett, så bildar man mycket av de här partiklarna som transporterar fett och kolesterol. Och kolesterolet är ganska lätt att mäta så det är därför den har fått det här ryktet om att det är dåligt.

Man kan säga att har man ett högt kolesterol, då har man en ökad risk. Det behöver inte just vara kolesterolets fel. Det är där det hänger ihop. Och det där kan man faktiskt se hos dem som har diabetes. För där vet man att där har vi en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Men diabetiker har inte höga nivåer av det onda kolesterolet, men de har väldigt mycket fettsyror. De är ute i blodet för att, det börjar ofta med att man går upp i vikt och blir överviktig.  Man får väldigt mycket fettväv. Då säger fettvävnad stopp, nej vi tar inte emot mer fettsyror, det är fullt.

Då är de i blodbanan istället och där ställer de till med väldigt mycket. Det är det som är orsaken till den ökade risken för hjärtinfarkt och stroke för diabetes.

Eva Bartonek: Om man nu skulle gå till exempel till vårdcentralen eller någon annanstans, för att man ska mäta sina blodfetter. Det kan man göra via ett blodprov. Vad är det man mäter när man mäter blodfetter?

Jan Nilsson: Man mäter då kolesterolnivån. Det finns en särskild test som mäter det goda kolesterolet och om man har det värdet och så har man den totala mängden kolesterol. Då kan man räkna ut det dåliga kolesterolet. Så gör man oftast.

Nu finns det också modernare metoder då man mäter de här proteinerna som finns på HDL respektive LDL. Då kan man få med, egentligen lite mer exakt antal LDL- och HDL-partiklar. Men det är lite dyrare, så att det är inte alltid det blir gjort.

Eva Bartonek: Så man mäter inte några andra. Som de här fettsyrorna till exempel. Mäter man dem också eller det är bara kolesterol?

Jan Nilsson: Ja de är mycket svårare tekniskt sett att mäta. Då kan man säga, att mäta kolesterolet är en bra markör för hur det ser ut vad gäller fettomsättningen i kroppen.

Eva Bartonek: Vad är bra kolesterolvärde? Det finns säkert något intervall man ska ligga i?

Jan Nilsson: Ja då talar man ju oftast om totalkolesterolet. Då brukar man säga att värde på 5 eller under det, är ganska bra. Men det där är en lite lurig siffra, eftersom det är då det sammanlagda värdet av det goda och det onda kolesterolet.

Där vet vi till exempel att hos kvinnor, i alla fall före klimakteriet, så har man mycket mer av det goda kolesterolet. Så säg ett värde på 6 i totalkolesterol för en kvinna som är 50 år kan vara ofarligt, medan det för en man är farligt.

Det är därför det är viktigt att titta både på det onda och det goda kolesterolet.

Eva Bartonek: Så om man har ett värde på 6 som egentligen kanske är lite förhöjt, så kan det vara att det är en väldigt liten andel som är LDL, det onda då, och man har mycket av HDL. Men hos en man så kan man förmoda att det är en annan fördelning mellan det onda och det goda.

Jan Nilsson: Ja det kan man säga att fram till klimakteriet kan man vara säker på att det är så.

Eva Bartonek: Hur är det med ärftlighet och högt kolesterol?

Jan Nilsson: Det är väldigt viktigt för det är vanligt att man har förändringar i kolesterolomsättningen som är ärftliga.

Det är faktiskt en på 250. Man ska vara vaksam på om man har släktingar som har fått hjärtinfarkt eller stroke tidigt som mellan 50 och 60 års ålder. Det är tidigt. Då kan det röra sig om en sådan här ärftlig rubbning. Man kallar det för familjär hyperkolesterolemi.

Där har vi jättebra behandlingar. Så det som är väldigt tråkigt att se som läkare är att det här finns. Man gör ingenting åt det och så får man en hjärtinfarkt när man är 50. Den kunde vi ha förhindrat om vi hade börjat sänka kolesterolvärdena i trettioårsåldern.

Eva Bartonek: Men det görs ingen screening eller uppmaning att folk ska tänka efter hur ens familjehistoria ser ut?

Jan Nilsson: Jo vi går ut med uppmaningar om att man ska tänka på det och man har diskuterat väldigt mycket, hur ska vi göra? Ska vi screena alla som är 40 år? Men när man har prövat i lite större sammanhang, så har det inte gett önskad effekt. Man måste screena så jättemånga för att hitta de relativt få.

Det viktiga är att om man ser att det finns en ansamling av tidig hjärtinfarkt och stroke i släkten, då ska man kolla sina blodfetter.

 Eva Bartonek: Men om du har då en patient och som visar sig ha förhöjda kolesterolvärden. Vad finns det för behandling? Vad ordinerar du som läkare?

Jan Nilsson: Då måste jag titta på, hur ser det ut med resten av riskfaktorerna? Säg att man har ett värde då som 6 eller 7 i totalkolesterol och det är en man. Det är mest LDL-kolesterol, men i övrigt så är allting okej. Man har inte högt blodtryck man röker inte. Man har inte diabetes och så där. Då ger vi kostråd och allmänna livsstilsråd och sådär.

Eva Bartonek: Vilka är de?

Jan Nilsson: Ja det är de här vanliga, rök inte, motionerar regelbundet, sitt inte still för mycket på jobbet, se till att hålla vikten.

Eva Bartonek: Och vad ska man äta då?

Jan Nilsson: Ja, det där har ju diskuterats väldigt mycket. Jag tycker att ett enkelt råd att göra är, ät det du tycker är gott och lagom mycket så att du håller vikten. Det kommer man ganska långt på.

Ska man gå till nästa steg där som vi känner att vi har bäst vetenskapligt underlag nu, så är det det som vi kallar för Medelhavskost. Och det är inte pizza och faktiskt inte heller för mycket pasta.

Det här begreppet kommer faktiskt från studier på femtiotalet. Man skulle försöka lista ut varför folk runt Medelhavet hade mycket mindre hjärtinfarkter, som man hade väldigt mycket av i Finland då. Och det man kom fram till att det som skiljer, det var kosten. Särskilt kosten som var på Kreta som var lite fattigare.

Eva Bartonek: Vad bestod den av?

Jan Nilsson: Den bestod av det som fanns tillgängligt för säsongen, vilket var olika typer utav grönsaker, rotfrukter, frukt. Olivolja fanns alltid att tillgå. Fisk, vitt kött och ganska sällan rött kött. Nötter.

Eva Bartonek: Och väldigt lite mejeriprodukter antar jag? SD drar det, så att säga åt det vegetariska hållet då, på något sätt? Men det finns fisk och kött framför allt i form av vitt kött som kyckling? Skaldjur? Och det innehåller också mycket kolesterol har jag förstått?

Jan Nilsson:  Ja det gör det. Och mycket fleromättat fett vilket är bra.

Eva Bartonek: Havreprodukter har jag hört ska vara bra?

Jan Nilsson: Ja, det är ju alltså, fibrer generellt sett är väldigt bra. Delvis för att många fibrer kan binda kolesterol i tarmen och även andra fetter, så fibrer är bra.

Eva Bartonek: Fysisk aktivitet som sagt är ju alltid bra. Har det någon effekt på blodfetterna på kolesterolet?

Jan Nilsson: Ja, det goda kolesterolet stiger om man motionerar. Sen är det också så att när vi äter så kommer mycket utav fett, och framför allt de här fettsyrorna, ut i lite större sådana här lipoproteiner, så kallade kylomikroner som är väldigt stora saker med väldigt mycket fettsyror i. Det där är väldigt bra näring för musklerna, så att musklerna kan plocka åt sig de här kylomikronerna med en gång och suga ut fettsyror som behövs för att muskler ska fungera.

Men om musklerna sitter still, då går de vidare till fettcellen istället och levererar det dit.

Eva Bartonek: Så man ska röra på sig. Det är alltid bra att röra på sig. Men ibland måste man medicinera. Vad gör man då?

Jan Nilsson: Den medicin som är absolut bäst och mest välstuderad för att sänka kolesterol det är det som kallas statiner. Det är nog världens mest studerade läkemedel och det har en väldigt bra effekt på att minska risken. Vi kan sänka kolesterolet med upp till 50 – 60 procent med de här.

Man har funderat, kolesterol är ändå en nyttig molekyl. Vi behöver kolesterol. Finns det någon gräns? Sänker vi det för mycket så blir det skadligt på något sätt? Det har vi inte sett hittills.

Eva Bartonek: Vilka är det som får de här medicinerna då?

Jan Nilsson: Dels är det då de som har de ärftliga rubbningar som har ett ärftligt högt kolesterol. Men sen är det framför allt de som har drabbats av en hjärtinfarkt eller stroke eller någon annan hjärtsjukdom som har med ökad åderförkalkning att göra.

Då har vi väldigt bra bevis på att sänker vi kolesterolet med statiner och andra mediciner så minskar vi risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt med 50 – 60 procent.

Eva Bartonek: Men vad händer? Hur ser det ut i kärlen hos en person som haft en hjärtinfarkt? Då börjar man behandla med statiner. Man sänker kolesterolet. Jag antar att man då dämpar inflammationen. Men placken finns kvar då?

Jan Nilsson:  Ja och alla de här riskfaktorerna som vi känner då, som blodfetterna, högt blodtryck, högt blodsocker vid diabetes och rökning och så där. De skadar kärlväggarna, ger mer inflammation. Så det är det första vi ska göra. Ta bort alla dem där.

Men som du säger, så är placken fortfarande kvar och de kan liksom bli en ond cirkel som kan driva sig själva lite. Att bli inflammerade och så där.

Så då finns det två steg att gå. Dels ska vi försöka se om vi kan direkt gå in och hämma inflammationen. Det finns då studier som talar för att det är en väg som vi kan gå. Det viktiga är då att det måste man göra på ett sätt så att man inte minskar risken att drabbas av allvarliga infektioner eftersom inflammationen krävs.

Det andra som man skulle kunna tänka sig som är ganska nytt, det är att vi skulle försöka kunna hjälpa till att reparera kärleken så att den återtar sin normala struktur.

Eva Bartonek: Och det handlar om din forskning. Jag tänkte att vi skulle komma tillbaka till det här. Men jag dröjer mig kvar hos dem som har haft hjärtinfarkt. Ska de vara extra noga med sin kost också? Eller ja, det är väl alltid bra att äta hälsosamt, men ska de tänka ett varv extra?

Jan Nilsson: Ja det ska de. Det är inte så att får man mediciner så fixar det allting. Då kan man lita på dem och så kan man fortsätta som förut. Utan det är ännu viktigare då att tänka på det härifrån. Så att man får inte röka efter det. Sen ska man motionera och så där. Man ska tänka på sin kost hålla vikten och så där.

Så att det de två tillsammans som gör det och då ska man ska inte skippa någon av dem.

Eva Bartonek: Ja jag tänkte jag skulle gå vidare och nu har vi redan varit inne på det lite grand. Men som sagt, om vi tittar på forskningen. Vad är de viktigaste forskningsfrågorna kring kolesterol som man försöker få besvarade?

Jan Nilsson: En väldigt intressant fråga är det här med, vad är det hos diabetiker som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke? Som jag sa då, så har diabetiker vanligtvis inte höga nivåer av det onda kolesterolet. Då tänkte man vi måste ju sänka blodsockret. Men det hjälpte inte, den här risken fanns fortfarande kvar.

Då var det några som tänkte, ja men det kanske är kolesterolet ändå, fast det inte är högt och så gav man statin till diabetiker. Då hade man effekt. Då gick risken ner.

Då har man funderat på vad det kan bero på, och det tycks som att hos diabetiker så är LDL-partiklarna lite elakare. De är lite mindre så de går in lättare i kärlväggen. Sen så verkar de sakna bra skydd mot att oxideras, så den blir lite giftigare. Så att det har ändrat det hela väldigt mycket.

Men trots det så ser man att det var nog en risk, det här som liksom fanns både hos övriga befolkningen och hos en diabetiker. Så att trots att vi nu har börjat med att ge statinbehandling, så har dödligheten i hjärtinfarkt och stroke visserligen gått ner hos diabetiker. Men den har gjort det parallellt med resten av befolkningen. Så det finns fortfarande en fördubblad risk hos diabetiker. Där kan vi säga att det är nog inte kolesterol då. Utan att det är någonting annat.

Eva Bartonek: Så det är någonting man försöker lista ut vad det är? Spännande. Och bara för att vara tydliga, vi pratar om diabetes typ 2 här.

Jan Nilsson: Ja, dels är det dominerande. Det är där den stora forskningen på samband med kärlsjukdom görs. Förmodligen är nog mekanismen åtminstone delvis överlappade. Man ser ju inte de här förändringarna med för mycket fettsyror och lågt gott kolesterol som är typiskt för diabetes. Det ser man inte på typ 1 på samma sätt. Så det finns både skillnader och likheter.

Eva Bartonek: Du nämnde här innan att någonting som man tittar på är det här att försöka dämpa den här inflammationen. Inflammationshämmande, men att det då inte får dämpa inflammationer i andra sammanhang, för att då öka infektionskänsligheten och så vidare. Där har ju du spännande forskning på gång när du har tittat på det här med att reparera kärlen. Att reparera de här skadorna. Berätta lite mer.

Jan Nilsson: Ja det var spännande. Det var en av mina medarbetare som heter Andreas Edsfeldt som har en studie tillsammans med professor Isabel Gonçalves där vi får plack, när man opererar sådana förträngningar i halskärlen. Så undersöker vi de här för att kunna studera hos människa vad mekanismerna är.

Så jämförde vi då plack som kom från diabetiker med plack från icke diabetiker. Så tänkte vi att det finns säkert mera inflammation i placken hos diabetiker. Det är väl naturligt, för vi vet att alla diabetiker går omkring med lite låggradig inflammation och inflammation driver ju plack.

Men så var det inte. Det fanns ingen skillnad. Däremot så hade de tecken på försämrad reparation i placken. Det som var spännande var att vi hade nog rätt egentligen. Det som hade hänt bara, var att när vi tog ut den här placken, då hade man redan börjat ge statin till diabetiker. Den hade då tagit bort den här inflammationen. Då förstod vi det. Men försämrade reparationsförmågan – och så tänker man, ja det är väl inte så konstigt. Är det någonting som diabetiker lider av så är det bensår som inte läker. Och det skulle kunna vara likadant inne i kärlväggen.

Eva Bartonek: Sen hittade ni ett protein?

Jan Nilsson: Ja då började vi titta på, vad finns det för faktorer då som är viktiga för reparation i kärlväggen? Då hittade vi ett antal såna här tillväxtfaktorer. Särskilt tillväxtfaktorer för endotelet, alltså de celler som bekläder hela kärlväggen, som är väldigt viktiga för att kärlet ska fungera. Då såg jag att har man höga nivåer av sådana i blodet, så har man en ökad risk att få hjärtinfarkt framöver. Det där stämde ju inte.

Då börjar vi undersöka de här faktorerna på mänskliga kärlväggceller och vi såg att de stimulerade reparation. De gjorde allting rätt liksom, det stämde ju inte att de där skulle vara en riskfaktor.

Men då, när man tänkte lite till, om nu kärlväggen är stressad för att den råkar ut för massa fetter som den inte gillar och cellerna dör. Vad gör den då? Jo den aktiverar reparationsprocesser, så det här kanske bara är ett mått på kärlväggstress där kärlen försöker reparera.

Så då tittade vi på hur väl individer kunde börja uttrycka de här reparationsfaktorerna vid en given, vi kallar det metabolstress. Då såg vi att de som hade en god förmåga att aktivera reparation, de hade lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Eva Bartonek: Spännande. Så det här skulle man kunna utveckla till ett läkemedel, men där är ni inte än?

Jan Nilsson: Nej, men vi håller på med det faktiskt. Så vi råkade faktiskt av en händelse, när vi tittade på en annan molekyl som vi också av en händelse råkat hittat stimulerade hårtillväxt. Så hittade vi när vi undersökte den, att den stimulerande tillväxt av kärl och det var förmodligen på det sättet som det stimulerar hårtillväxten. Att det gav bättre kärlförsörjning. Så den molekylen tycker vi är väldigt spännande som ett möjligt läkemedel för att öka reparation i kärlen.

Eva Bartonek: Ja, men det låter jättespännande! Jag tror det blir bra att avsluta här. Ni som blev nyfikna på Jans forskning, ni kommer kunna få läsa mer om det i en artikel som vi publicerar längre fram under våren. Jag kommer att lägga en länk till den sen på den här poddsidan.

Tack Jan Nilsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet för att du ville vara med.

Jan Nilsson: Tack, det var väldigt roligt att vara här.

Eva Bartonek: Du som har lyssnat har fått höra en podd från Vetenskap och hälsa. Fler poddar och fler intressanta artiklar om forskning inom medicin och hälsa hittar du på www.vetenskaphalsa.se

Vi som har jobbat med den här podden är Daniel Nandigobe som har varit vår ljudtekniker och själv heter jag Eva Bartonek. Tack för att ni har lyssnat.

---