Hur mår barn i Sverige idag? Och hur påverkar de sociala skillnaderna – alltså de skillnader som inte beror på våra gener – vår hälsa, och hur kan vi skapa en så bra förutsättning för barn som möjligt? I veckans podd träffar vi Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och enhetschef för Kunskapscentrum Barnhälsovård i Region Skåne som förra året skrev klart sin avhandling vid Lunds universitet om utsatta och sårbara barn.

– Om man jämför internationellt så mår barn i Sverige bra. Men inom landet finns stora skillnader mellan olika grupper av barn, baserat på socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Sedan 1980-talet har ojämlikheten ökat, större skillnader mellan olika grupper inom befolkningen. Det som är alarmerande är att den psykiska ohälsan ökar, det har varit särskilt bland tonårsflickor men kommer mer bland pojkarna. Så små barn som fyraåringar är drabbade, säger Marie Köhler.

Saknade barnperspektivet

För även om våra gener påverkar vår hälsa i stor grad, så vet forskarna idag att de sociala förutsättningarna, alltså våra livsvillkor och hur vi lever vårt liv, också i hög utsträckning påverkar vår hälsa. Marie Köhler har bland annat studerat familjehemsplacerade barn och då utgått från barnhälsovårdens insatser när det gäller de här barnen.

– Jag såg att de ammades i mindre utsträckning, utsattes mer för passiv rökning än andra barn, men det var störande att se att barnen hade sämre tillgång till barnhälsovården.

Marie Köhler såg att man i dokumentationen inom barnhälsovården skrev en hel del om de utsatta barnen, men att det då oftast handlade om föräldrarnas tillkortakommanden, sociala problem och hur man försökt nå familjen.

– Journalerna dominerades av föräldrarnas problem, av deras ohälsa, missbruk och andra bekymmer. Men man skrev väldigt lite om barnen själva. Det var tydligt att livsvillkoren var svåra – ibland misär – och jag hade önskat att barnhälsovården hade slagit larm om deras situation.

Sambandet mellan hur föräldrarna mår – och hur barnet mår

I en enkätstudie som gick ut till föräldrar till fyraåringar i Skåne kunde Marie Köhler visa på samband mellan barnen med magont som påverkade vardagslivet, med att föräldrarna skattade sin hälsa som dålig.

– Frågar vården de här föräldrarna som mår dåligt, om de har barn? Tänker vi på att det finns ett högst sannolikt samband mellan hur föräldrarna mår, och hur barnen mår? På samma sätt behöver vi barnläkare vara uppmärksamma när vi träffar barn som har magont: hur mår föräldrarna? Här behövs mer kunskap, säger Marie Köhler i podden.

Text: TOVE SMEDS