Textversion

Boosta hälsan med en vit månad. Podd 2024-12-06

 

Glögg, snaps, öl, vin, bubbel, julfester och nyår. Årets mest alkoholstinna månad är här. Men efter att det har skålats vid tolvsnåret på nyårsafton, så vaknar man till januari. Kanske med eftertankens kranka blekhet och en bultande panna.

Men om man tar en vit månad. Boostar man hälsan då? Vad händer i kroppen? Vad händer med tankarna och energin? Det ska vi ta reda på i dagens podd.

Jag heter Jenny Loftrup och vår gäst i studion idag är Sahar Janfada-Baloo, kul att ha dig här.

Sahar Janfada-Baloo: Tack för att jag fick komma hit.

Jenny Loftrup: Du är överläkare vid Beroendecentrum på psykiatrin här i Region Skåne i Malmö. Vilka patienter är det du möter till vardags?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, vi träffar en väldigt bred grupp. Vi träffar allt från unga människor som kommer med olika typer av substansintag eller alkohol och önskar brythjälp eller få råd om var de kan söka hjälp, till en äldre skara som har mångårigt till exempel alkoholberoende eller annan form av narkotikaberoende.

Jenny Loftrup: Och när man väl är beroende så kommer det att påverka hela ens liv negativt. Men vad finns det för tecken att vara uppmärksam på? Hur vet man att man börjat dricka för mycket eller för ofta?

Sahar Janfada-Baloo: Det som är spännande just nu är att Socialstyrelsen har släppt nya riktlinjer där man har sänkt gränsen framförallt då för män för riskbruk när man pratar om standardglas.

Jenny Loftrup: Men det gäller bara för män? För kvinnor är det samma?

Sahar Janfada-Baloo: Precis. För kvinnor är det samma men man har ändrat talet då. I stället för mer än nio så har man sagt tio eller fler standardglas.

Jenny Loftrup: Och så var det också det här med ”binge drinking”, att dricka mer än fyra glas, per tillfälle?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, så de nya riktlinjerna idag är att man säger att missbruk när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd och hjälp är till exempel om du dricker tio eller mer än tio standardglas per vecka. Eller så kallad ”binge drinking” att du dricker mer än fyra vid ett och samma tillfälle i månaden eller oftare.

Jenny Loftrup: Här står vi nu i studentstaden Lund och skulle det vara rimligt att försöka erbjuda vård till alla som dricker mer än fyra öl vid ett tillfälle?

Sahar Janfada-Baloo: Jag tror att de primära reaktionerna var nog att man kände att det här var alldeles för lågt. Om man tittar i omvärlden så ser det ganska likadant ut. Det är flera länder som ändrar sina riktlinjer. Vissa har till och med ännu lägre. Till exempel i Frankrike är det nog nästan hälften av det vi har som är riktlinjerna.

Detta är inte riktat till att alla människor som dricker den mängden ska söka. Utan besöker du hälso- och sjukvården och har angett ett sådant intag och önskar hjälp så ska vi kunna erbjuda det.

Jenny Loftrup: Det från början brittiska fenomenet ”dry january” har nått även Sverige. Att prova en vit månad, kanske särskilt i början av året, är inne för att boosta hälsan.

Jag tänker att vi ska börja inne i kroppen. Vad är det som händer om man inte dricker någon alkohol på en månad?

Sahar Janfada-Baloo: Om man utgår från att du har druckit mycket alkohol och sen avstår helt och hållet från alkohol är det ju bara fördelar.

Fördelarna är lite olika för alkohol påverkar olika organ i kroppen, som hjärnan, lever och annat, vilket innebär att det tar lite olika tid för de här organen att repa sig.

Om man tänker sig levern. Det tar ju en stor smäll vid väldigt intensivt drickande till exempel. Det är bara fördelar om du slutar dricka.

Jenny Loftrup: Men är det så att även om man inte dricker mycket. Är det så att levern blir lite mindre stel på den här månaden?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, man ser faktiskt mer fördelar av att ha en avhållsamhet från alkoholen i ett riskbruksfall jämfört med till exempel dem som har måttlig eller hög alkoholkonsumtion.

Men då tittar man också lite bredare inte bara utifrån levern. Utan utifrån den bredare konsekvensen av vad alkohol gör.

Levern har ju en enorm förmåga att kunna repa sig och kan göra det ganska snabbt. Men har du en normalfungerande lever som är stel så repar sig den ganska snabbt vid nykterhet en längre period.

Jenny Loftrup: Om man ska opereras så rekommenderas också avhållsamhet från alkohol en tid. Blir kroppen bättre på att läka, eller varför har man alkoholstopp inför en operation?

Sahar Janfada-Baloo: Det finns olika anledningar till det. Delvis kan det vara inför narkos också. Men postoperativt har du en bättre läkningsförmåga.

Jenny Loftrup: Vad är chansen för att man går ner i vikt om man tar en vit månad?

Sahar Janfada-Baloo: Alkohol har ju en metabolpåverkan på kroppen.

Jenny Loftrup: Betyder det att man får en lägre ämnesomsättning om man dricker alkohol?

Sahar Janfada-Baloo: Precis. Så att ämnesomsättningen börjar omfördela prioriteringen om man säger så, till vart energin ska ta vägen.

Men att säga att man går ner i vikt med en vit månad är väldigt individuellt. Det beror ju på vilken konsumtion du har haft och genetiken från början. Och din ämnesomsättning och sen vilka doser konsumtionen och frekvensen har varit.

Jenny Loftrup: Handlar det inte också om att när man dricker alkohol blir det lätt att man äter lite mer? Man släpper lite på kontrollen?

Sahar Janfada-Baloo: Det är lite olika. Den gruppen vi träffar inom specialistberoende har ju oftast ett ganska eskalerad alkoholintag. Även om det kan vara lågt, så kan den vara ganska konstant under längre perioder, så kallad kronisk konsumtion. I de flesta majoritetfallen har de oftast en sänkt aptit.

I längden har de besvär i att de oftast har ätit sämre – de som dricker mycket alkohol. Vilket gör att de oftast har en vitaminbrist som behöver akut kompenseras. En av de viktigaste behandlingarna som görs så fort man kommer in till oss. Även första halvtimmen är väldigt viktig.

Jenny Loftrup: Nu pratar vi om att man kommer in akut?

Sahar Janfada-Baloo: Ja och att vi då behöver tillföra till exempel vitamin B akut. Det reder upp hjärnan ganska snabbt för konsekvenserna i abstinensfas. När man slutar dricka abrupt efter att ha druckit intensivt en längre period, så riskerar man ganska allvarliga tillstånd som vi behöver akut behandla.

Jenny Loftrup: Alkohol höjer ju pulsen lite. Hur påverkar det sömnen?

Sahar Janfada-Baloo: Alkohol är spännande för det är en enkel molekyl men den binder sig till olika jonkanaler, receptorer i kroppen. Så den påverkar centrala nervsystemet och perifert.

Jenny Loftrup: Centrala nervsystemet. Då handlar det om sömn och kognition och minne?

Sahar Janfada-Baloo: Precis, det primära som folk kan känna av kanske eftersom det gör att man dricker eller tycker om att dricka. Som ger den här positiva förstärkningen, att du får en eufori eller välbehag. Du har en dopaminfrisättning till exempel.

Jenny Loftrup: Är alkohol ångestdämpande?

Sahar Janfada-Baloo: Alkohol har sina negativa effekter i att den kan ge ångest men många beskriver en paradoxal, att den dämpar deras ångest eller att de kan inte sova utan alkohol. Vilket också kan innebära att det är mer en abstinensfas. Att man är beroende av alkohol och att det kan vara ett tecken på att du behöver fylla på alkohol för att du ska kunna sova eller dämpa ångesten.

Där behöver man utreda vad som är hönan eller ägget i det här fallet.

Jenny Loftrup: Men det är ett varningstecken?

Sahar Janfada-Baloo: Det är ett varningstecken.

Jenny Loftrup: Alkohol är ju en depressiv drog. Vad betyder det? Är det större risk att man blir deprimerad om man konsumerar mycket alkohol?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, alkohol kan bidra till depressiva symtom med som vi pratade om tidigare, sömnstörningar under längre tid. Även i nykterhet så tar det en längre tid innan din sömn stabiliserar sig. Trots att du har varit en nykter en månad till exempel så kan det ta längre tid än så för att din normala habitus ska komma i form.

Så sömnstörningar kan till exempel kvarstå. Depressiva symtom kan utvecklas och ångest parallellt med det. Och då behöver man se över om det har funnits tecken på det tidigare.

När du dricker alkohol och hamnar i ett skadligt bruk eller ett beroendetillstånd, så börjar man kanske isolera sig. Man slutar med vissa sociala sammanhang och man ägnar alltför mycket tid åt alkoholen.

De konsekvenserna i sig tillsammans resulterar i en risk att man utvecklar ett depressivt tillstånd.

Jenny Loftrup: Tankarna blir också klarare utan alkohol. Märker man det om man inte dricker alkohol på en månad? Märker man att minnet påverkas till det bättre? Jag tänker på dem som vill till exempel boosta sin hälsa genom att ha en nykter månad, kanske i kombination med att äta bättre och röra på sig mer? Kommer man märka då att man tänker klarare och får bättre minne?

Sahar Janfada-Baloo: Det får man ganska snabbt i så fall. Den gruppen av patienter lever bättre, har bättre levnadsvanor. Som i det här fallet att du slutar dricka eller minskar din alkoholkonsumtion. Då får du ju ett mycket bättre välbefinnande. Det ser man på de här nya studierna som resulterade i att man ändrade riktlinjerna, att även lägre konsumtion har ganska allvarliga konsekvenser på människors hälsa. Därför är även den här riktlinjen vi har på fyra standardglas till exempel, för att det påverkar en negativt. Det finns stora negativa konsekvenser i även en så liten konsumtion.

Så att ju mindre du dricker, desto bättre hälsa får du.

Jenny Loftrup: Men vad är det som är skadligt med att dricka mer än fyra glas? Vad är det som händer efter två, tre glas? Att gränsen går där?

Sahar Janfada-Baloo: Nu finns det en massa olika studier på detta och jag tror att man kan vara lite delad i forskarvärlden. Men det man ser är i alla fall att när du dricker utöver detta, har du en högre risk att utveckla cancer. Det är en väldigt stor del. Så förutom själva risken för beroendetillståndet så är det risk för hjärtat, levern och cancerutveckling.

Jenny Loftrup: Tidigare sa forskningen att en låg till måttlig konsumtion kunde vara bra för hjärt- och kärlhälsa. Men det gäller inte längre?

Sahar Janfada-Baloo: När man tittar på vissa av de här studierna så kan man också se att det finns kanske en del störningsfaktorer här, där man tittar på var de här studierna har gjorts och på vilken typ av population.

Bland annat så finns det här att ett glas rödvin är bra för hjärtat. Då kan man se att det har gjorts till exempel i Frankrike på någon känd stad där man producerar vin. Så att det finns nog ett marknadsföringsintresse i det.

Det vi kan se är ju att alkohol ger negativa konsekvenser på hjärtat och du har risk att utveckla så kallade kardiomyopati och andra sjukdomar som hjärtsvikt, högt blodtryck och liknande.

Jenny Loftrup: Så du tycker att de här nya rekommendationerna är rimliga?

Sahar Janfada-Baloo: Det tycker jag absolut för att fångar vi upp den här gruppen av så kallade riskbrukare, de som dricker lite mer än vad man borde. Eller som dricker mer än vad som kan bli potentiellt skadligt för kroppen, gör ju att vi kan förebygga detta i god tid. Och då hindrar vi ju många på lång sikt rent för samhället effekter och ekonomiska också.

Jenny Loftrup: Men då är det väl jättebra om de råden kommer ut till allmänheten för även om de är för sjukvården är det bra om de blir allmänt kända och varför?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, absolut. Det tycker jag att vi alla kan tänka efter, att det skadar inte att vi ser efter hur vi lever och vad vi har för levnadsvanor. Alkohol är en stor faktor i detta.

I Sverige är det mycket socialt kopplat med alkoholen. Som du sa, det här med studentstäder. Det skadar inte att ibland tänka efter hur vi lever.

Jenny Loftrup: Men om man då har en helt okej konsumtion enligt rekommendationerna. Men varje år dricker för mycket under en månad på sommaren och en månad på vintern. Har man börjat gå något i den här beroendetrappan då? Eller att ha en vit månad – kan det bryta? Eller spelar det någon roll om man säger att nu är det januari, nu går jag tillbaka till min normala konsumtion?

Sahar Janfada-Baloo: Jämfört med det så har du absolut nytta av att ta en vit månad i och med att ju mindre du dricker desto bättre är det.

Sen försöker vi rekommendera att man ska undvika en väldigt intensiv konsumtionstendens så som du beskrev att dricka väldigt intensivt under en månads period. Då kommer du ju in i den här gruppen för riskbruk. Det finns stora risker med det faktiskt för lever och hjärta, även om det är en månads tid. Men är det väldigt intensivt så skadar det organen och då är det absolut bra att du har ett uppehåll.

Jenny Loftrup: Cirka 90 procent av alla vuxna svenskar har provat alkohol och lite mindre än tio procent utvecklar ett beroende. Vi är många människor som fastnar. För vem är det störst risk att trilla dit?

Sahar Janfada-Baloo: Vi är olika men man kan säga att det finns en bio-psyko-social modell. Det är vem som kan hamna i ett beroende. Hur man predicerar den risken. Det finns många olika faktorer i detta. Det finns en genetisk faktor absolut. Också om man till exempel pratar om de yngre idag så dricker de mindre. Men vi ser att en tidig introduktion till exponering är farligt. Det är en hög riskfaktor. Sen ser vi också att de yngre idag har kanske mer en benägenhet till exempel till andra substanser än de hade tidigare. Så alkoholen har minskat men det har ökat frekvensen av andra.

Omgivningen är en stor sammanfattande miljö och då ingår till exempel kulturellt också i detta. Sen finns det också biologiska och andra faktorer som påverkar själva risken att utveckla ett beroendetillstånd.

Jenny Loftrup: Om vi tänker på ålder och kön. Är det till exempel när man blir pensionär en ökad risk att det blir ett riskbruk som blir ett missbruk?

Sahar Janfada-Baloo: Ja, för även om konsumtionen har minskat hos de yngre så ser vi tyvärr att det tvärtemot i den äldre populationen har ökat. Jag tänker att den äldre populationen som kommer idag är nog uppväxt i kanske en lite mer liberal alkoholpolitik. Det är en ökning av alkoholkonsumtionen och det finns nog en underdiagnostik kring äldre och ett alkoholberoende.

Jenny Loftrup: Är det någon skillnad på män och kvinnor där. Jag tänker på det här med pensionsåldern?

Sahar Janfada-Baloo: Med samma konsumtion så har män alltid en större hälsorisk och på så sätt är riskerna högre. Men vi ser det här att kvinnor – att det finns en underskattad population där. Där vi inte möte upp dem lika mycket.

Jenny Loftrup: Så det är alltid större risk för män att bli beroende av alkohol? Men äldre hos äldre kvinnor ser man att konsumtionen ökar?

Sahar Janfada-Baloo: Precis. Det finns en väldigt bra forskningsgrupp som följer just äldre kvinnor och deras alkoholkonsumtion. Där har man sett att det har ökat. Och att det nog finns en stark underskattning. Man brukar inte tänka spontant när en äldre dam på 70 år kommer och söker för sömnproblem att det kanske egentligen finns ett alkoholberoende eller ett skadligt bruk av alkohol som ligger bakom problematiken.

Jenny Loftrup: Nu börjar det närma sig sitt slut på vår diskussion här i studion i Lund. Men vad skulle du säga är svaret på frågan som vi började med? Är det lönt att ha en vit månad för hälsans skull?

Sahar Janfada-Baloo: Jag tänker som överläkare inom beroende så är det så att ju mindre du dricker, desto bättre för din hälsa. Så att minska alkoholkonsumtionen och en total avhållsamhet är ju inte skadligt för din hälsa.

Jenny Loftrup: Och de största fördelarna? Är det då bättre sömn, fokus och humör?

Sahar Janfada-Baloo: Absolut. Jag tänker att både humör och det kognitiva också påverkas. Så det är flera olika effekter. Inte bara för din egen kropp utan även utifrån samhället, för alkohol har ju också konsekvenser som till exempel med våldsamhet och annat. Trafikolyckor också. Så ju mer man är avhållsam, desto bättre för hälsan och samhället.

Jenny Loftrup: Om man inte dricker alkohol på en månad, hur tror du man kommer att tänka om sin alkoholkonsumtion sen? Blir det så att man ändrar sina alkoholvanor efter en vit månad?

Sahar Janfada-Baloo: Jag tänker att ambitionen ska vara att det är mer hållbart att kanske tänka att minska sin alkoholkonsumtion på sikt. Nu den här kampanjen med en vit månad bygger på att man har druckit intensivt först under semesterperioden. Folk tänker att nu har vi varit lediga och druckit intensivt och nu tar vi en vit månad. Det är absolut jättebra. Men det bästa är att försöka kanske dela upp i stället sin konsumtion på en mer hållbar nivå i längden. Att undvika ”binge drinking”, eller intensiv konsumtion, för det ger stora skador på kroppen.

Jenny Loftrup: Jag tänker att en vit månad också kommer göra att man blir medveten om när man vill dricka och hur mycket man dricker. Att det kanske är lite lättare att minska ner efteråt.

Sahar Janfada-Baloo: Precis, märker man att man kan känna av ett sug eller att tanken på alkohol kommer under en sådan period så bör man kanske söka vård.

Jenny Loftrup: Så vad är sammanfattningen? Är det lönt att ha en vit månad?

Sahar Janfada-Baloo: Det finns absolut fördelar med att avstå från alkoholen. Det finns ingen gräns för en riskfri alkoholkonsumtion. Det går inte att ta fram det från några studier.

Det vi kan säga är att ju mindre alkohol du dricker, desto mindre är risken att utveckla sjukdom eller skada.

Jenny Loftrup: Om man har en vit månad, vilka effekter kan man förvänta sig att få då?

Sahar Janfada-Baloo: Man kan förvänta sig att man får förbättrade kognitiva tankar. Du kan förvänta dig att din hälsa kommer att förbättras på sikt. Ju mindre alkohol du dricker desto fler fördelar.

Det tar olika lång tid för organen att återhämta sig, till exempel hjärta, lever och hjärna. Och i hjärnan har du delvis det känslomässiga men också det kognitiva i tankeprocesserna som kommer att förbättras på sikt, genom att du har en total avhållsamhet från alkohol.

Jenny Loftrup: Är det då så att man får mer energi? Man blir piggare och sover bättre och kanske får lite bättre minne av en vit månad?

Sahar Janfada-Baloo: Om alkoholen ligger bakom de bekymren, så kommer det så klart att förbättras. Sen är det väldigt individuellt vad det är för bakgrund och hur mycket du har druckit inledningsvis tills du tar den här vita månaden. Men har du druckit intensivt en kort period och tar en paus från det så kommer du definitivt att få en bättre hälsa i det.

Jenny Loftrup: Det får blir slutklämmen idag. Roligt att ha dig här Sahar Janfada-Baloo, överläkare på Beroendecentrum på Region Skåne i Malmö.

Vill du lyssna på fler poddar om vetenskap och hälsa så hittar du dem på vetenskaphalsa.se

Där finns det också en mängd forskningsnyheter och populärvetenskapliga artiklar om hälsa.

Jag heter Jenny Loftrup och ljudtekniker idag är Andreas Irebring. Tack och hej. Jag hoppas att vi hörs i nästa podd!

---