Tidiga förändringar i blodkärl hos barn med typ I diabetes kan leda till hjärtbesvär senare i livet. Nu försöker forskare i Lund och Malmö förstå mekanismen bakom detta för att göra det möjligt att hitta dessa patienter tidigt i livet och kunna förebygga skadorna.
– Vi är i början av en jättespännande studie där vi samarbetar med Åke Lernmarks forskargrupp i Malmö, säger Petru Liuba som är barnkardiolog och arbetar på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus Lund.
– Vi tittar på om det finns ett samband mellan de gener som ökar risken för typ I diabetes och olika faktorer som passiv rökning, infektioner och kost när det gäller utvecklingen av skador i blodkärlen och hjärtat.
Petru Liuba berättar att hos mer än hälften av med typ I diabetes kan det finnas vissa gener som bidrar till att kroppens egna försvarssystem angriper blodkärlen tidigt i livet.
– Redan innan dessa barn har utvecklat diabetes kan man se förändringar i blodkärlen, men det är än så länge för tidigt att säga om dessa förändringar verkligen leder till skador i hjärt-kärlsystemet när de blir vuxna, säger Petru Liuba.
Forskarna vet inte heller ännu om det är möjligt att förebygga dessa skador på något sätt.
Blodkärl som inte vidgas normalt
Hos barn med typ I diabetes ser man ofta rubbningar i blodkärlens förmåga att vidgas. Dessa tidiga förändringar beror till stor del på inflammation och oxidation inne i kärlväggen.
Detta leder så småningom till att blodkärlen blir allt styvare vilket ger sämre genomblödning av hjärtat och snabbare utveckling av åderförfettning.
Det är bland annat på grund av detta som barn med typ I diabetes har en större risk för att få en hjärtmuskelsjukdom.
– I dag kommer dessa patienter ofta in för sent till vuxenkardiologer och då är det svårare att få ett optimalt behandlingsresultat. Ännu har vi inga bra strategier för att tidigt hitta de patienter som löper störst risk att drabbas av detta. Vi behöver utveckla metoder som kan användas i kliniken.
Forskare har tidigare kunnat visa att det finns olika tekniker som skulle kunna användas för att upptäcka om patienten har försämrad funktion i sina blodkärl. Det kan exempelvis göras med hjälp av externt ultraljud eller genom att mäta olika ämnen som frisätts i blodet när blodkärlen drar ihop sig.
– Men det som behövs nu, säger Petru Liuba, är att utveckla dessa metoder vidare så att de kan användas rutinmässigt inom vården.
Förebygga skador på hjärtat
Ett annat av Petru Liubas forskningsområden handlar om barn med medfödda hjärtsjukdomar.
– Att stänga av hjärtat med en så kallad hjärtlungmaskin för att kunna laga olika medfödda hjärtfel kan medföra viss risk för komplikationer som hjärtsvikt, arytmier etc.
– Genom att noga studera hjärtats och kranskärlens funktion före och efter operationen vill vi förstå och därmed också kunna förebygga eventuella förändringar. Helst vill vi nå så långt att vi kan skydda hjärtat redan innan operationen.
Medfödda hjärtsjukdomar är relativt vanligt. Ungefär två till tre procent av alla barn har detta och hos barn med Downs syndrom är det mellan 10 och 30 procent.
Barnkardiologen i Lund är ett av två sjukhus i Sverige som får bedriva hjärtkirurgi på barn och ungdomar och här görs det ungefär 300 till 350 hjärtoperationer per år. Vanliga hjärtfel är till exempel att det finns ett hål i en kärlvägg eller en klaff som behöver lagas.
– Vid dessa operationer används i princip alltid en hjärtlungmaskin och det ger upphov till en enorm inflammation de första dygnen. De bakomliggande mekanismerna försöker vi förstå och dämpa så mycket som möjligt eftersom de kan leda till skador av kranskärlen och hjärtmuskeln.
Detta kan i sin tur leda till rubbningar i hjärtrytmen och i hjärtats pumpfunktion längre fram i livet.
Hitta förebyggande behandlingar tidigt i livet
Petru Liuba har ytterligare ett antal olika studier på gång inom sin forskargrupp och han samarbetar också mycket med forskare inom andra områden som till exempel barnneurologi, barnendokrinologi, neonatal, obstetrik, vuxenthorax och så vidare.
– Jag försöker förstå mekanismerna bakom olika kardiovaskulära sjukdomar för att på så sätt hitta behandlingar som redan tidigt i livet kan förebygga framtida hjärtsjukdomar. Att förebygga gynnar självklart både patienten och vården.
Text: NINA HULT
