Den psykiska ohälsan bland unga ökar men att jobba med personlig utveckling kan leda till ökat välbefinnande och bättre studieresultat. Forskaren Mia Maurer menar att mental träning på gymnasiet borde vara en naturlig del av undervisningen.

De flesta tonåringar mår bra, samtidigt som utvecklingen går åt fel håll och allt fler studier visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Men under tonåren kan ett personligt växande ta sin början som kan stärka ungdomarnas motståndskraft.

– Det handlar inte om att var ständigt lycklig utan att klara av motgångar och hjärtesorg utan

att drabbas av depression eller annan psykisk ohälsa, säger Mia Maurer, som skrivit en avhandling i psykologi personlig utveckling under tonåren.

Från förvirrad till flexibel

Hon har varit en del av en forskargrupp vid Lunds universitet som under ett antal år har undersökt hur psykisk hälsa och ohälsa utvecklas under skoltiden.

– Personlig utveckling är ett beforskat fenomen som främjar psykisk hälsa, och inte bara ett uttryck som självhjälpsindustrin hela tiden använder. Den leder till gradvis ökat välbefinnande. Ofta är det två steg framåt och ett steg bakåt i tonåren.

I sin avhandling har hon tagit fram en teoretisk modell för den sociala och kognitiva process som personligt växande i tonåren innebär. Under14-15-årsåldern är många fortfarande förvirrade.

– Det är svårt att förstå vem man är och vilka människor man hör ihop med. Det handlar ofta om att hitta tillräckligt lika vänner för att känna sig som del av en gemenskap. Många kämpar hårt med att både passa in och försöka vara sig själva. Men runt 16-årsåldern börjar många förstå bättre vad de vill, blir flexibla snare än förvirrade, och mer öppna och självständiga. De kan börja ta både små och stora steg för att gå sin egen väg.

Kräver social stöttning

Personlig utveckling leder till en större autenticitet, när du förstår vad dina känslor beror på och du säger din ärliga mening.

– Du blir mer genuin, alltså uttrycker dig och handlar enligt egna värderingar och livsmål. Men det förutsätter psykologisk trygghet, att du inte känner dig hotad när du är dig själv.

På så sätt kräver personlig utveckling ett socialt stöttande sammanhang. Det är en viktig del i Mia Maurers teori.

– Det handlar om att identifiera resurser inom dig och men också runt dig. Att söka stöd från familj, lärare och vänner. Och att ta hand om sig, äta bra, sova tillräckligt, träna men också göra mer av det som man tycker är roligt.

Kan vara sårbar trots psykisk hälsa

Mia Maurer har skapat fem hälsoprofiler för ungdomar som mäter både psykisk hälsa och välbefinnande. Hon har frågat om symtom på psykisk ohälsa som ångest, tvång och depression men också om de upplever närhet, lycka, optimism, engagemang och beslutsamhet.

Men är inte psykisk hälsa och välbefinnande samma sak?

– Nej, det är två olika dimensioner. Även om du inte har några psykiska problem är du sårbar om du saknar färdigheter för att ta hand om ditt välbefinnande. Alla möter jobbiga känslor och motgångar.

Sådana färdigheter anser Mia Maurer att eleverna på gymnasiet borde få möjlighet att utveckla genom kurser i mental träning. Tidigare forskning i olika länder och även den studie som hon själv genomfört i en gymnasieklass visar på positiva resultat på hälsa och studieresultat. Under tio interaktiva lektionstillfällen fick eleverna bland annat träna på att bli uppmärksamma på och förstärka det positiva i sina liv och i sig själva.

– Undervisning i psykisk hälsa borde vara en normal del i skolan. De behöver prata om vilka färdigheter som ökar välbefinnande, om sina styrkor, värderingar och bra copingstrategier när de får problem.

Får lära sig bryta ältande

En del av personlig utveckling är att kunna distansera sig från sina tankar och förstå att allt du tänker om dig själv och andra inte är sant. Det gäller särskilt vid ältande, där negativa tankar går på ”repeat”.

– På kursen i mental träning lärs olika tekniker ut, som mindfulness och fysisk aktivitet, för att stilla tankarna.

De fem hälsoprofiler som Mia Maurer har identifierat är: fullständig mental hälsa, måttlig mental hälsa, sårbar mental hälsa, symtomatisk men hanterbar mental hälsa och skör mental hälsa.

– Det är tre gånger vanligare att tjejer hamnar mellan sårbar och skör mental hälsa än pojkar. Det kan handla om att tjejer upplever en högre press i samhället, en press som internaliseras.

 Träna självmedkänsla –  nyckel till välbefinnande

Människan är en social varelse som jämför sig andra, något som kan vara bra och ge ökad självkännedom. Men ökad självkännedom i tonåren kan också göra ont. Många unga känner sig underlägsna och utgår ifrån en negativ självuppfattning.

– Ökad självkännedom behöver paras med ökad självmedkänsla, att bli sin egen vän. Att få unga att se på sig själva med snällare ögon är ett kraftfullt vapen mot psykisk ohälsa.

TEXT: JENNY LOFTRUP

Länk till Mia Maurers avhandling: Välbefinnande processer: Insikter i personligt växande och ungdomars psykiska hälsa — Lunds universitet