Jul och nyår är familjens högtider med glädje, fest, omtanke och gemenskap. Men för många kan det istället innebära en tid av ensamhet, ekonomisk utsatthet och ökad risk för alkohol- och spelberoende. Men det finns hjälp att få mot beroendesjukdomar. Det visar inte minst en ny forskningsstudie om spelberoende.

Rent evolutionärt har hjärnans belöningssystem haft till uppgift att motivera oss att göra det som är grundläggande för vår överlevnad. En viktig del i hjärnans belöningssubstans är dopamin, en signalsubstans som ger oss en känsla av välbefinnande. Men det är samma mekanismer som triggas vid en beroendesjukdom. När vi dricker alkohol, spelar eller konsumerar andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering och vi får en starkt lustfylld, berusande känsla.

– Människor tenderar att fastna i det som känns belönande, men belöningssystemet är kortsiktigt. Det känns helt enkelt bra just nu och konsekvenstänket kommer i andra hand, säger Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin vid Lunds universitet med inriktning på spelberoende.

På gruppnivå är det bra att vi människor är olika risksökande – det utvecklar oss som art och gör att vi har olika roller i en grupp. Men samtidigt blir individer med större riskbenägenhet lättare beroende. ­Ärftlighet är också en tydlig riskfaktor för att insjukna i beroendesjukdom. Det är ett komplext pussel som ligger bakom varför vissa är mer påverkbara än andra och faktorer som psykisk hälsa, tillgång till ett socialt nätverk och en stabil livsmiljö spelar också stor roll.

Vad är egentligen en beroendesjukdom?

I Sverige klassas beroende av droger, alkohol, cigaretter, tabletter och spel som beroendesjukdom. Men det finns även annat som är beroendeliknande, men som enligt svenska mått inte anses vara en sjukdom. Shopping, sex, mat, socker, träning och gaming är exempel på detta.

– När det gäller dessa typer av beroende, finns det inte alls lika mycket forskning eller klinisk erfarenhet av vad som är överkonsumtion. Med det sagt, är det viktigt att erkänna att problemen finns och försöka hjälpa de personer som har ett skadligt beteende som de inte lyckas kontrollera, säger Anders Håkansson.

När det gäller gaming, vet man att det finns kopplingar mellan problematiskt datorspelande och spelberoende – framför allt är män mellan 18 och 40 år utsatta. Anders Håkansson vill dock poängtera att de flesta som spelar datorspel inte kommer att bli spelberoende. Det är precis som med alkohol – många kan ta sig ett glas då och då men en minoritet blir beroende. De som ändå får problem med spel ägnar sig främst åt högriskspel, som innebär snabba spel med stor tillgänglighet som till exempel nätkasinospel och livebetting på sport.

–Spänningen och belöningen när man spelar om pengar ger en omedelbar effekt i hjärnan som kan trigga ett beroende, säger Anders Håkansson.

Vården måste ställa rätt frågor

Nu är det snart tio år sedan spelberoende blev klassad som en beroendediagnos. Men beredskapen varierar fortfarande mycket inom hälso- och sjukvård och det behövs mer kunskap för att vårdpersonal ska kunna ställa rätt frågor till de som söker för psykisk ohälsa. Anna Karlsson, är läkare och doktorand vid Lunds universitet och forskar på spelberoende och suicidrisk:

– Vi vet redan att beroendesjukdomar kommer med en högre suicidrisk och för personer med spelberoende är risken cirka 15 gånger högre. Det handlar dels om psykisk ohälsa, men även själva spelberoende och dess ekonomiska följder. Personer som söker för psykisk ohälsa får rutinmässigt frågor om alkoholvanor och självmordstankar, kanske bör man också fråga om spelvanor, säger Anna Karlsson.

Skuldsättningen verkar vara en utlösande faktor bakom tankar om självmord och att man inte vågar berätta för nära och kära. Relationer som egentligen ska vara skyddande, blir ansträngda och man kan känna mycket skuld och skam att man förlorat inte bara egna, utan andras pengar. Om personal inom vård och socialtjänst vet vilka behandlingsalternativ som finns, har de större möjligheter att fånga upp de här patienterna.

–Det finns också många anhöriga som inte vet att sjukvården kan hjälpa till med denna typ av problem och inte minst är förståelsen bristande för vilken situation man har hamnat i, för många som är beroende, säger Anna Karlsson.

Helgerna kring jul och nyår är en tid där vi ofta konfronteras med var vi befinner sig i livet och vart vi är på väg, vilket kan väcka mycket känslor. Men det kan även vara en möjlighet att komma ut och berätta för familj och vänner om sitt spelberoende, vilket för många innebär en stor lättnad.

–Speciellt kvinnor som drabbats av spelberoende känner sig ensamma då de uppfattar att de tillhör en minoritet och därför känns mer stigmatiserande att söka hjälp. Vår kulturella bild av en person med spelberoende är en man som går till travbanan och spelar bort pengar på hästar. Men kvinnor väljer oftare nätcasino framför sportsbetting och blir på så sätt också mer osynliga, säger Anna Karlsson.

En ny forskningsstudie visar att omsorgssamtal från Svenska Spel – det vill säga personliga samtal på telefon – ökar chansen att personer med problematiskt spelande väljer att begränsa sitt eget spelande. Studien är gjord av Anders Håkansson tillsammans med Svenska Spel, som genomfört omsorgssamtal sedan 2017. Erfarenheten av Svenska Spels omsorgssamtal är stor vid det här laget – ytterligare en, ännu opublicerad studie från Anders Håkanssons forskargrupp, omfattade t ex 2900 sådana samtal. Tydligast är resultaten för personer som spelar nätcasino – de är dubbelt så benägna att förändra sitt spelande efter ett omsorgssamtal jämfört med kontrollgruppen. 37 procent av de som blev uppringda, menade att samtalet hade minskat deras spelande och hela 80 procent, tyckte att kontakten var positiv.

– Det här är människor som inte själva sökt hjälp, utan är helt oförberedda när de blir kontaktade. Man hade kunnat tänka sig att de skulle bli arga och slå ifrån sig och följden bli att de spelar ännu mer. Vår studie visar att så inte alls verkar vara fallet, säger Anders Håkansson.

Poängen är att sätta igång en motivationsprocess och genom motiverande samtal, utforska om individen skulle kunna överväga en förändring. Genom att identifiera vilka kundgrupper som är mest benägna att ändra sitt spelbeteende, kan man bli bättre på att förebygga spelberoende.

– Spelberoende är ett allvarligt men behandlingsbart tillstånd där vi i Sverige på olika sätt försöker jobba i hela kedjan. Allt från spelbolagets möte med kunder, till vården och den hjälp som finns att erbjuda där, säger Anders Håkansson.

Hur mycket är för mycket?

Diagnostiseringen av beroendesjukdomar är byggda på kriterier, vilket betyder att det inte finns några exakta mått för att definiera beroendet. För spelberoendediagnos krävs till exempel att man har minst fyra av nio symtom under ett år.* Det handlar om hur ofta personen misslyckas med att hålla sina egna gränser. Om personen tappar kontrollen och spelar eller dricker mer än vad hon eller han vill och har planerat. När beroendet går ut över andra saker i livet som vederbörande egentligen skulle vilja göra och det inte längre är ett nöje utan istället ett tvång är tydliga varningstecken.

Beroendevården har under alla år träffat för få människor – problemet har aldrig varit att folk tror att de har större problem än vad de faktiskt har. Tvärtom. Vi mörkar och skäms för våra ovanor och beroenden, säger Anders Håkansson.
Beroende är alltså en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem och dessa förändringar är i stort sett desamma oavsett om det gäller substansberoende eller ett beroendebeteende. Socialstyrelsen rekommenderar därför i första hand behandling med KBT (kognitiv beteendeterapi) för alla beroendesjukdomar, där det handlar om att identifiera och förstå sina egna triggers och handlingar, samt att hitta strategier för att kontrollera sitt beroende.

– Det är viktigt att förstå att många kämpar med beroendesjukdomar och det finns bra hjälp att få. Du är inte ensam, avslutar Anders Håkansson.

Länk till den vetenskapliga studien: “Responsible gambling through a motivational telephone intervention to high-risk gamblers – An evaluation of user satisfaction and subjective intervention effects”

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitet.