Undersökningen heter IktalSPECT. Bakom det kryptiska namnet döljer sig en avancerad undersökning som innehåller många olika moment. Det viktigaste är att fånga in ett pågående anfall.

Avancerad bilddiagnostik

Patienter som är aktuella för undersökningen är inte anfallsfria trots att flera olika läkemedelsalternativ provats, och där operation kan vara en sista behandlingsmöjlighet.

Patienterna övervakas kontinuerligt med EEG och videokameror uppsatta i rummen. Bilderna och registreringarna följs på bildskärmar av en sjuksköterska som bemannar en kontrollenhet som ligger i anslutning till enkelrummen.

Patienternas epilepsimediciner är utsatta eftersom syftet är att framkalla ett anfall. När anfallet kommer injiceras en isotop som transporteras till hjärnan via blodet. Isotopen fastnar i de områden av hjärnan som är mest aktiva under anfallet på grund av ett ökande blodflöde.

Sedan tas bilder med en gammakamera som lagras på andra bilder från CT och MR där de aktiva områdena framträder som gula fält. Bilderna analyseras sedan av specialister från Neurofysiologiska kliniken som satsat stora resurser på att utveckla IktalSPECT.

Viktig del i utredningen

Bilderna är en viktig del av utredningen av patienter med en komplicerad sjukdomsbild där det är svårt att avgöra vilka områden i hjärnan som anfallen utgår från.

Nästa steg i utredningen är att med ledning av röntgenbilderna operera in elektroder intrakraniellt i anslutning till de gula fälten.

– Det kallas för invasivt EEG, säger Johan Bengzon, docent och biträdande överläkare vid Neurokirurgiska kliniken.

Till skillnad från ett vanligt EEG, som ger en generell bild av hjärnans aktivitet, ger denna undersökning med detaljerad information som blir ytterligare en pusselbit i utredningen.

Patienterna har elektroderna inopererade i en dryg vecka och följs då på samma sätt som inför isotopundersökningen.

Fram till december hade ett drygt tiotal patienter under 2012 undersökts med Iktalspect.

Det mest kritiska momentet i utredningen är att patienterna verkligen får ett anfall under vårdtiden. Det sker i mellan 80 till 90 procent av fallen.

– I år är det bara en patient som vi inte har lyckats initiera ett anfall på, säger Kristina Källén.

Samarbete mellan sjukhus

Det finns i dag sex sjukhus i Sverige som genomför epilepsioperationer. I mitten på 2000-talet fanns det ett förslag om att centralisera verksamheten till ett eller två centra. Men det stötte på motstånd från läkarhåll.

Redan i dag så skulle fler patienter kunna bli hjälpta av operation än vad som är fallet. Om verksamheten koncentreras ökar avståndet mellan de olika vårdgivarna vilket skulle kunna leda till att färre patienter erbjuds operation.

– Vi måste ha en dialog med remittenterna som finns ute på länssjukhus och liknande, säger Kristina Källén som menar att Iklatspect är ett exempel på att centraliseringen redan sker spontant.

– Utvecklingen visar att patienterna skickas till de sjukhus som är duktiga på vissa komplicerade utredningar och ingrepp, säger hon och får medhåll av Johan Bengzon.

– Vi har ett bra samarbete med andra sjukhus som opererar och det finns inget behov av centralisera verksamheten, säger han.

Text: SET MATTSSON

Artikeln har tidigare publicerats 5 februari 2013 i Nyhetsbrev från division 3 på Skånes universitetssjukhus (nr 2 – 2013)