Låg lungfunktion respektive inflammation i blodet kan vara av vikt vid utveckling av den ovanliga stroke-typen subaraknoidalblödning. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Tillståndet uppkommer genom en blödning under spindelvävshinnan som omger hjärnan, och i de flesta fall är det ett brustet pulsåderbråck på ett av hjärnans blodkärl som ligger bakom. Subaraknoidalblödning är den mest sällsynta av tre stroke-typer där ischemisk stroke (blodpropp) och intracerebral blödning (hjärnblödning) är de två andra, vanligare diagnoserna.

Nya fynd presenteras i avhandling

En subaraknoidalblödning är mycket allvarlig och har hög dödlighet. Diagnosen står för ca 1 500 av de ca 30 000 fall av stroke som årligen inträffar i Sverige.

I en avhandling från Martin Söderholm, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och läkare vid Skånes universitetssjukhus, presenteras nya fynd kring sjukdomens riskfaktorer.

Bland annat visar avhandlingsstudierna att låg lungfunktion är kopplat till en högre risk att drabbas av subaraknoidalblödning, och detta samband konstaterades även bland icke-rökare. Två typer av markörer mätta i blodet visade sig också vara associerade med ökad risk för sjukdomen, dels vita blodkroppar som är relaterade till inflammation samt en annan plasmamarkör.

Patienter med KOL särskild riskgrupp

Resultaten visar dessutom att patienter med lungsjukdomen KOL är en särskild riskgrupp  för subaraknoidalblödning och även de andra två typerna av stroke. Detta bör leda till att uppmärksamhet ges till att upptäcka och behandla riskfaktorer för stroke inom denna grupp, menar avhandlingens författare.

Forskningen belägger inte orsakssamband och bygger bland annat på data från befolkningsstudierna Malmö förebyggande medicin och Malmö kost cancer.

Text: MARTIN SÖDERHOLM, BJÖRN MARTINSSON
Bild lungor: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad vid medicinska fakulteten vid Lunds universitets hemsida.