Optimister har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som är mer missnöjda med livet. Men är det möjligt att påverka sin hälsa genom att börja tänka positivt?

Hur vi ser på omvärlden är starkt kopplat till våra gener. Runt en tredjedel av vårt temperament handlar om

ärftlighet och vår personlighet påverkas sedan av den miljö som vi växer upp i. Även om vårt humör kan variera, verkar vi ha en relativt fast läggning i botten. Sedan tidigare vet man att stress på­verkar immunförsvaret negativt och det väcker vidare frågor om de potentiella hälsofördelar som en positiv livssyn kan ge, speciellt kopplat till kardiovaskulär hälsa. Trots att dödligheten inom hjärt-kärlsjukdomar har sjunkit under de senaste årtionden är de sjuk­domarna fortfarande den främsta döds­orsaken i västvärlden.

– Man har sett i tidigare studier, att optimister har betydligt lägre risk att dö i hjärtinfarkt än vad pessimister har,

säger Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet och ansvarig för Scapis-studien i Malmö.

Vad är hönan och ägget?

Scapis är Hjärt-Lungfondens största forsknings­satsning någonsin och som en del i den har drygt 6 000 Malmöbor svarat på frågor om hur optimistiska och tillfreds de är med livet. De fick också gå igenom en grundlig hälsoundersökning med bland annat dator­tomografi, mätning av lung­funktion, blodtryck och blodfetter. Studien som analyserats i samarbete med forskare från Göteborgs universitet, visade att optimister har betydligt mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Man kunde se att optimisterna som deltog i studien hade högre utbildning, lägre BMI och i större grad var gifta eller sambos. Trots att forskarna justerade för dessa faktor­er samt även för ålder, kön, depression och socio­ekonomiska förutsättningar så hade optimisterna mindre risk för åderförkalkning.

– När vi däremot tog hänsyn till andra hjärt-kärlfaktorer som blodtryck, kolesterol och rökning var skillnaden inte längre signifikant. Även om optimisterna fortfarande hade mindre risk att drabbas kunde vi inte längre utesluta att det berodde på slumpen. Resultaten tyder på att det finns ett flertal hjärt-kärl- och livsstilsfaktorer som tillsammans bidrar till att optimister har mindre åderförkalkning. Det är alltså svårt att veta vad som är orsak och verkan.

Pessimister sover sämre

I Scapis-studien såg man även att pessimister ofta hade betydligt sämre sömnkvalitet. En pessimist kanske ligger och grubblar på nätterna och därmed får mindre återhämtning, högre blodtryck och blir mer stressad. Innebär stressen att man äter sämre, tränar mindre och röker mer? Eller innebär en positivare livssyn med mindre oro, att man röker mindre? Och kan man genom att förändra sitt tankemönster påverka sin hälsa?

– Det finns studier som visar att det går att träna sig i att tänka annorlunda – vilket talar för att det faktiskt går att påverka sin inställning till livet. Den höga ärftlighetsfaktorn gör att man lätt faller tillbaka till sin ”medfödda” personlighet. Eftersom jag tyvärr själv är lite av en pessimist, har jag försökt att ändra mina tankemönster och vet hur svårt det kan vara.

Hur personlighet och hälsa hänger ihop är alltså mycket komplext och det behövs mer forskning för att bekräfta resultaten som kommit fram i Scapis-studien. Gunnar Engström hoppas på att man i fram­tiden ska kunna identifiera de genetiska markörerna för ”livstillfredställelse” och lära sig mer om orsakssamband mellan personlighet och hälsa.

– Trots allt finns det mycket att vinna på att försöka lära sig att tänka mer positivt, eftersom optimister i allmänhet är nöjdare med livet, avslutar Gunnar Engström.

TEXT: Åsa Hansdotter