Öppen bukbehandling med vakuum och nätdragning är en operationsmetod som utvecklats vid Skånes universitetssjukhus under de senaste åren. I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas metoden för första gången.

Det blir allt vanligare att man vid allvarliga buktillstånd avstår från att sy ihop buken i slutet av en operation. Istället lämnas buken öppen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienten att tillfriskna. I Sverige är det främst äldre och multisjuka med tarm- och kärlsjukdom som behandlas.

I avhandlingen utvärderades metoden från Skånes universitetssjukhus (SUS) på 111 patienter från fyra sjukhus i Sverige. Slutsatsen är att tekniken är användbar också på äldre, svårt sjuka patienter; att risken för tarmskada är låg och att chansen är god att kunna sy ihop bukväggen efter behandlingen. Det var vanligt med mindre bukväggsbråck ett år efter operationen. De stora och invalidiserande bukväggsbråck som uppstått tidigare vid andra former av öppen bukbehandling gick däremot att undvika helt.

Stänger buk genom att dra åt nät

– De bråck som bildades efter genomgången operation var i de flesta fall små och gav sällan upphov till påtagliga besvär, berättar Thordur Bjarnason, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Öppen bukbehandling med vakuum och nätdragning. Fr övre bild t.v. till nedre bild t.h: Skyddande inre plast läggs in. De båda näthalvorna har fästs in och sytts ihop i mitten över plasten.Svampar placeras över nätet. Lufttät plast och vakuumsug är på plats.

Metoden innebär att patienternas buk stängs successivt genom att man syr in ett plastliknande nät i sårkanterna som därefter dras åt efterhand. Med ett förband kopplat till sug skapas samtidigt ett reglerbart undertryck i buken som avlägsnar sårvätska. Vid sista omläggningen tas nätet bort och buken sys ihop. Med detta arbetssätt har läkarna efter avslutad behandling med öppen buk lyckats stänga buken på nästan samtliga som överlevde det akuta sjukdomstillståndet.

– Intresset för metoden är stort. Förutom i Sverige används den numera bland annat i USA, Kina, Australien, Tyskland, Finland, Danmark och Norge, säger Stefan Acosta, docent och biträdande handledare till doktoranden samt läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Vidareutveckling ska minska risk för bråck

Behandling med öppen buk kan ske på flera olika vis. Ett tidigare vanligt sätt var att tarmarna täcktes av en insydd plastpåse under tiden buken hölls öppen. Risken för att det senare inte gick att stänga buken igen var då betydligt större, vilket ledde till besvärande och svårbehandlade bråck som krävde en omfattande uppföljande operation.

Läkarna och forskarna bakom SUS-metoden menar också att fler patienter med öppen buk än tidigare överlever, men detta har inte undersökts i den aktuella avhandlingen. Man tar nu nästa steg för att vidareutveckla tekniken, och har börjat använda ett permanent nät, istället för ett tillfälligt, vid behandling med öppen buk. På så vis kan risken för bukväggsbråck i ett senare skede förhoppningsvis minskas.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Foto: porträtt (privat), operationsbilder (Skånes universitetssjukhus), operationsbild feature (Sun Nilsson)

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande av Lunds universitet, 17 januari 2014