Tankarna snurrar, vi oroar oss för vad som ska komma och grubblar över det som var. Ibland riktigt river ångesten i magen, ibland blir vi så deppade att vi inte får något gjort. Vi kanske tror att detta är ett tonårs- och vuxenproblem men förmodligen grundläggs symtomen ofta mycket tidigare, menar Jan Sundquist, professor och forskningsledare vid Centrum för primärvårdsforskning och Mindfulness and Compassion Center for Research and Education, MCC.

– Oro och ångest ökar bland barn och vi ser att barn börjar få ångest redan vid 6 – 7 års ålder, säger Jan Sundquist. Men vi vet inte varför förekomsten av oro och ångest hos barn verkar öka och vi i vet väldigt lite om vad som händer med dessa barn senare i livet.

För vuxna som lider av exempelvis ångest och oro har man sett att det finns ett sätt att stilla hjärnan och leva mer närvarande i nuet. Att praktisera så kallad mindfulness har visat sig vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa. Med övning kan vi alltså själva få styr på våra vanemässiga tankar och reaktioner.

– För vuxna finns det övertygande studier som visar att mindfulness hjälper, säger Jan Sundquist. Vi har till exempel genomfört en studie som visar att mindfulnessterapi i grupp fungerar lika bra som individuell KBT (kognitiv beteendeterapi) vid behandling av typiska depressions- och ångestsymtom.

”Vi ser de högsta antalet fall av psykisk ohälsa i åldrarna 17-25 år.”

Många psykiska problem grundläggs redan i unga år vilket, enligt Jan Sundquist, ger möjligheter att även ingripa tidigt och försöka förebygga senare ohälsa, exempelvis genom mindfulnessövningar i skolan. Men eftersom riskfaktorerna för psykisk ohälsa hos unga fortfarande är relativt dåligt kända behövs det studier som följer barns och ungas utveckling över lång tid.

En sådan långtidsstudie har nu startats upp av Centrum för Primärvårdsforskning, där MCC ingår, i samverkan med grundskolor i Skåne.

– Vi vill se om mindfulness påverkar barnens psykosociala hälsa, skolprestationer och sociala relationer på kort och lång sikt. Men vi vill också identifiera riskfaktorer för insjuknande i psykisk sjukdom, säger Jan Sundquist som leder studien.

Fullt utbyggd ska studien omfatta minst 1000 barn i olika åldrar. I vissa skolor får barnen genomföra mindfulness-övningar på skoltid var dag under tio veckor. Andra skolor och klasser fungerar som kontroller. Förhoppningen är bland annat att stressen ska minska, sömnen och inlärningen ska förbättras samt att självkänslan ska öka hos de barn som får öva på mindfulness. Alla barn i studien följs upp under den tid de går i skolan.

– Vi kommer fortsätta följa barnen i hälsoregistret tills de är 25 år eftersom vi ser de högsta antalet fall av psykisk ohälsa i åldrarna 17-25 år. Sedan kan vi titta bakåt och se hur barnen mått, som längst kommer vi kunna följa de barn som går in i studien som sexåringar.

Målet för Jan Sundquist är att kunna se om man kan göra något åt den ökande ohälsan bland unga. Om det fungerar med mindfulness-övningar i klassrummen kan ett mål vara att införa metoden i skolor där behovet finns.

– Om inte just mindfulness fungerar för alla idag, leder förhoppningsvis studien till att man kan identifiera andra möjligheter att hjälpa, att vi exempelvis ser vilka åldersgrupper vi bör koncentrera oss på.

Text: PIA ROMARE

Artikeln är tidigare publicerad i Fokus Forskning – Lunds universitets forskningsmagasin.