I den svenska åkermarken finns mycket kadmium, som så småningom hamnar i vår föda och ökar risken för benskörhet. Och de svenska blyhalter som tidigare setts som harmlösa har varit nog för att påverka intelligensen. Kvicksilvret i fisken däremot är inte ett så stort problem att det bör avhålla oss från att äta fisk.

Foto: Dreamstime

Det är några fynd från det stora forskningsprojektet Phime*, som nyligen avslutats. Phime har varit Lunds universitets största EU-finansierade projekt, med 35 deltagande organisationer från hela världen och en budget på 120 miljoner kronor.

Ett annat fynd är att genetiken spelar en stor roll för de tungmetaller och andra miljögifter som studerats i Phime.

– Det finns stora skillnader i känslighet både mellan olika individer i samma befolkning och mellan olika befolkningar, säger professor emeritus i arbets- och miljömedicin Staffan Skerfving som lett projektet.

Arsenik i Anderna

Det tydligaste exempel handlar om arsenik i Anderna respektive Bangladesh. I Anderna har man i tusentals år haft naturligt höga halter av arsenik i dricksvattnet, medan Bangladesh för ett par årtionden sedan råkade ut för samma sak när man fick nya, djupborrade brunnar. Resultatet har blivit arsenikförgiftningar i Bangladesh, men inte i Anderna.

– Där har indianbefolkningen hunnit få en genuppsättning som skyddar bättre mot arsenik. Eftersom arsenik är giftigt för foster, så har de känsligaste troligen sållats bort redan på fosterstadiet och bara de med ”lämpligare” gener har överlevt, förklarar Staffan Skerfving.

Phimes fynd blir därigenom något att fundera på för dem som gör riskbedömningar av nya kemikalier. Frågan är om man ska ha olika gränsvärden i olika länder, eller ta fram ett internationellt gränsvärde anpassat till de känsligaste befolkningarna.

Kadmium ett stort problem

Ett annat ämne som utgör ett internationellt problem är kadmium. Fast Sverige gått över till fosfatgödselmedel med låga kadmiumhalter finns det fortfarande mycket kadmium i åkerjorden, vilket så småningom hamnar i spannmål och potatis. Halterna är höga nog för att orsaka sämre bentäthet hos kvinnor och därmed risk för benskörhet och frakturer.

– Vi får kadmium i marken genom nedfall från förorenad luft utifrån, och genom gödsel från kor och grisar som ätit mineraltillskott. Det är ett stort problem – och då kan man betänka att svenskarna ändå har en lägre exponering för kadmium än många andra delar av världen, säger Staffan Skerfving.

Bly påverkar intelligensen

Till skillnad från kadmium, så har halterna av bly i befolkningen i Sverige sjunkit kraftigt. När man på 1970-talet började mäta bly i barn i Landskrona och Trelleborg låg halterna hela sex gånger högre än nu. Det är den goda nyheten. Den dåliga nyheten är att höga blyhalter hos en sjuåring kan kopplas till sämre skolbetyg i 16-årsåldern och sämre resultat på värnpliktstest i 18-årsåldern.

– Det är ju mycket som påverkar intelligensen, så de här sambanden gäller på befolkningsnivå och inte nödvändigtvis för enskilda individer, säger Staffan Skerfving. Men han noterar också att de blyhalter som nu visat sig kunna påverka intelligensen förut setts som harmlösa.

– Därför kan vi inte säkert säga att dagens lägre nivåer är ofarliga. Det kan man avgöra först senare!

Vad gäller kvicksilver i fisk, så anser Staffan Skerfving däremot att vi inte behöver oroa oss så mycket. Fisken innehåller så mycket nyttigheter, framför allt fiskfettsyrorna med omega 3, att det mer än väl kompenserar för kvicksilverriskerna. Den som undviker fisk av rädsla för miljögifter gör sig därför en otjänst, menar han.

Text: INGELA BJÖRCK

Länk till Phime