Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden.

– Det är viktigt att komma ihåg att dessa läkemedel är i första hand olämpliga ur ett populationsperspektiv. Målet är att undvika en överanvändning bland gruppen sköra äldre med kognitiv svikt. Men de kan absolut behövas för vissa individer, det viktiga är att hela tiden väga risk mot nytta, säger Sara Modig, docent och specialistläkare i allmänmedicin.

Hon illustrerar med ett exempel: antikolinerga läkemedel som ges mot urinträngningar gör ingen nytta hos svårt demenssjuka personer som redan har läckageskydd. Däremot kan de förbättra livskvaliteten hos piggare äldre som fortfarande bor hemma.

Äldre på särskilda boenden är en skör patientgrupp som löper större risk att skadas av läkemedel och patienter med demenssjukdom har ännu skörare hjärnor. Läkemedelsgrupper med kognitiv påverkan som forskarna har kartlagt i sin studie är bland annat opioider, antipsykotiska läkemedel, bensodiazepiner och antikolinerga läkemedel (se faktaruta). Kognition kan beskrivas som hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information.

FAKTA läkemedel med möjlig påverkan på kognitionen

Opioider används mot smärta. De ordineras om lättare preparat inte hjälper. Opioider kan påverka minnet och tankefömågan och kan även ge biverkningar som trötthet, som ökar risken för fallolyckor. Opioider är beroendeframkallande.

Antipsykotiska läkemedel eller neuroleptika som de också kallas, används mot psykossjukdom. Användningen är motiverad vid psykotiska tillstånd men används även som lugnande vid BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) där de saknar effekt. Förutom negativ påverkan på kognition och vakenhet är läkemedlet förenat med en ökad risk för stroke och för tidig död.

Bensodiazepiner är en stor grupp läkemedel som främst används som lugnande mot oro eller vid sömnproblem. Alla påverkar kognitionen. Andra vanliga biverkningar hos äldre är generell trötthet och muskelsvaghet vilket kopplas till fallolyckor. De är dessutom beroendeframkallande.

Antikolinerga läkemedel används dels som medel mot urinträngningar, dels som lugnande läkemedel. Dessa läkemedel verkar genom att blockera acetylkolin, som är en signalsubstans i hjärnan med stor betydelse för kognitionen. Personer med Alzheimers sjukdom, Lewy Body-demens och demens vid Parkinsons sjukdom är extra känsliga för dessa läkemedel då sjukdomen i sig har en brist i acetylkolin. Känsligheten ökar även med ökad ålder.

I studien undersöktes 574 personer från Malmös demensboenden. Resultaten visade på en överanvändning av dessa läkemedel. Tre av fyra vårdtagare hade minst ett läkemedel från någon av de nämnda läkemedelsgrupperna och fyra av tio hade läkemedel från minst två eller fler läkemedelsgrupper. Det ska nämnas att studien inte undersökte anledningen till behandlingen på individnivå (läs mer om studieupplägget i den vetenskapliga artikeln på denna länk).

En fjärdedel av patienterna behandlades med opioider mot smärta. Sara Modig bedömer det dock som en möjligen rimlig siffra då det är viktigt att varken underbehandla eller överbehandla smärta.

Mer bekymmersamt var att sex av tio behandlades med bensodiazepiner och var femte vårdtagare behandlades med antipsykotika.

– Här ser vi en överanvändning. Bensodiazepiner används som lugnande men förutom att påverka kognitionen negativt är generell trötthet och muskelsvaghet, något som ökar risken för fallolyckor, vanliga biverkningar. Antipsykotiska läkemedel, som är väl motiverade för den mindre grupp som lider av psykoser, används ofta felaktigt i lugnande syfte vid BPSD, vilket är bekymmersamt med tanke på allvarliga biverkningar, som stroke.

Rätt bemötande i stället för medicin

BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) drabbar många med demenssjukdom. Symtomen kan vara olika hos olika personer. En del blir aggressiva, andra blir rastlösa, oroliga, apatiska, får ångest eller mat- och sömnstörningar – eller en blandning av dessa. Icke-farmakologiska metoder, som bygger på rätt bemötande, är förstahandsval.

Läs även: Lindrar symtomen genom rätt bemötande

Antikolinerga läkemedel användes av 13 procent av de boende. Glädjande nog såg forskarna att användningen sjönk ju äldre patienterna var, då känsligheten för dessa läkemedel ökar med åldern. Vad man däremot inte verkade vara medveten om var att dessa läkemedel var direkt olämpliga för patienter med specifika demensdiagnoser som Alzheimers sjukdom, Lewy Body-demens och demens vid Parkinsons sjukdom.

– Ibland finns en uppfattning att antikolinerga läkemedel är bättre att använda som lugnande medel än bensodiazepiner eftersom de inte är beroendeframkallande, men för äldre personer är de inte snällare.

Vad görs?

Forskarnas resultat visar tydligt att det sker en överanvändning men hur kan deras resultat bidra till att minska problemet?

En del av dessa problem bottnar i underbemanning och avsaknad av kontinuitet. Till exempel är icke-farmakologisk behandling av BPSD effektiv men tidskrävande och då är det lätt att ta till lugnande medicin istället.

– Personalberoende insatser kräver högre bemanning. Men ibland finns det också en alltför hög tilltro till att läkemedel ska lösa allt, både bland läkare men inte minst bland omvårdnadspersonalen. Det behövs därför återkommande utbildningsinsatser kring dessa läkemedel, säger Sara Modig. Som äldregeneral för läkemedelsrådet i Region Skåne har hon i uppdrag att jobba med utbildning i dessa frågor.

Blodtrycket får inte bli för lågt

Regelbundna läkemedelsgenomgångar med farmaceuter, något som redan görs på många håll, och datorstöd till förskrivarna som varnar för olämpliga läkemedel, kan vara andra vägar till att minska förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel med kognitiv påverkan till sköra äldre.

Hon vill avslutningsvis påminna om att det även kan vara viktigt att hålla koll på läkemedel som inte har någon direkt kognitiv påverkan men som kan ha det indirekt. Som exempel nämner hon blodtrycksmedicin som kan behöva justeras med tiden för att blodtrycket inte ska sjunka för lågt. Lågt blodtryck leder till dålig blodgenomströmning i hjärnan vilket kan leda till kognitiv påverkan. Men det är lätt att det glöms bort.

Den vetenskapliga artikeln: Medications causing potential cognitive impairment are common in nursing home dementia units – A cross-sectional study

Text: EVA BARTONEK ROXÅ