Har du varit hos doktorn och blivit tillfrågad om en läkarkandidat får vara med eller rentav får undersöka dig? En stor del av läkarutbildningen, från termin fem på den elva terminer långa grundutbildningen, sker ute på kliniker, dvs. på olika sjukhusavdelningar och vårdcentraler, där teori varvas med praktik. Utbildningen fungerar dock olika bra på olika kliniker. Det leder till en ojämn utbildningskvalitet och har betydelse för på hur mycket studenterna lär sig på de olika klinikerna.
Pia Strand är doktorand på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och både jobbar med och forskar kring klinisk handledning av läkarstudenter.
Gudrun Edgren och Pia Strand.
– Jag jobbar tillsammans med läkarna ute på klinikerna med att på olika sätt försöka förbättra läkarstudenternas möjligheter att lära sig när de deltar i arbetet med patienter, säger Pia Strand.
Saknade verktyg
Fram tills för något år sedan har det dock saknats bra, vetenskapligt förankrade verktyg för att ta reda på hur studenterna uppfattar ”lärandeklimatet” ute på klinikerna, vilket i sin tur har stor inverkan på hur bra studenterna lär sig. Därför bestämde sig Pia Strand och hennes forskarkollegor för att utvecklat ett sådant verktyg.
Mycket kortfattat gick det till så här: Efter en noggrann litteraturgenomgång av vilka faktorer som har visat sig påverka lärandeklimatet på klinikerna intervjuades ett större antal studenter och deras handledare. Utifrån deras svar utvecklades ett verktyg, ett frågeformulär som provades ut och justerades i olika studier.
Både handledning och bemötande viktigt
Det slutliga formuläret är utformat så att det belyser lärandeklimatet både ur ett pedagogiskt och ett socialt perspektiv. I det pedagogiska perspektivet ställs bland annat frågor kring kvaliteten på handledning, vilka möjligheter som ges till att aktivt delta i arbetet med patienter och kring hur väl förberedd kliniken är för att ta emot studenterna. (Exempel på påståenden där studenten ska svara om de instämmer eller inte kan vara: Jag har fått en användbar introduktion; Jag har tillräckligt med meningsfulla arbetsuppgifter; Jag får användbar feedback från mina handledare.)
I det sociala perspektivet vill man med hjälp av frågeformuläret belysa hur studenterna bemöts, hur inkluderande klinikerna är, dvs. om studenterna bjuds in till att delta i olika aktiviteter som t.ex. olika möten, om de behandlas som jämlikar och ges möjlighet att få känna sig som en del av arbetslaget osv. (Exempel på påståenden som studenten ska svara ja eller nej på kan vara: Som student får jag ett positivt bemötande av de som arbetar här; Jag känner mig välkommen i personalrummet; Kommunikationen mellan dem som arbetar här är god).
Alla dessa faktorer, både pedagogiska och sociala, har betydelse för lärandeklimatet på kliniken.
Öppnar för förbättring
Hur ska då formuläret användas rent praktiskt? Både Pia Strand och hennes handledare professor Gudrun Edgren är noga med att poängtera att formuläret inte syftar till att skapa konkurrens eller ranking mellan olika kliniker.
– Syftet är istället att ge klinikerna ett verktyg som kan användas för att utvärdera sin undervisning och genomföra förbättringar. Formuläret är utformat så att det ska vara lätt att identifiera och åtgärda problemen, säger Pia Strand och fortsätter:
– Det ska också kunna användas av studenter, exempelvis om undervisningen på en viss klinik inte fungerar som den ska. Utvärderingsverktyget kan ge studenterna värdefulla argument för att driva igenom krav på förbättringar.
Text & foto: EVA BARTONEK ROXÅ
Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i december 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
