Ett nytt antikroppstest vid covid-19 som utvecklats av forskare vid Lunds universitet har visat hög prestanda i kliniska tester och tillämpning. Antikropparna som mäts är kopplade till det så kallade spikeproteinet (S-protein) hos SARS-CoV-2-viruset som orsakar covid-19. Testet visar på 15 minuter om en person haft sjukdomen, oavsett om man haft symptom eller inte.
Till skillnad från andra serologiska test som mäter förekomsten av antikroppar i blodet, kräver detta inte någon laboratorieanalys och kan användas på vårdcentraler och äldreboenden. Några droppar blod placeras på teststickan och resultatet visas i en display inom 15 minuter, säger Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin och professor vid Lunds universitet, som lett studien tillsammans med docent Yang De marinis vid Lunds univesitet.
Vanligtvis diagnosticeras patienter med covid-19 med ett näs- eller svalgprov som i en så kallad PCR-analys i laboratorium visar eventuell förekomst av viruset. Denna metod är tekniskt krävande och relativt dyr. Antikroppstester som visar om man tidigare haft infektionen är därför ett viktigt komplement. Nu finns också flera blodprovstester, men detta aktuella test visar hög sensitivitet (92 procent) och specificitet (97 procent), med minimal risk för falskt negativa eller falskt positiva resultat. Testet är CE-märkt samt registrerat hos Läkemedelsverket och marknadsförs via ZetaGene AB.
– Det kan bidra stort till att kartlägga spridningen av covid-19 i samhället och förbygga framtida virusutbrott, säger Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet.
Utvärderingen av testets prestanda är accepterad för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology.
Den kliniska valideringen av studien accepterades för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology i juni 2020. I väntan på publicering finns artikeln publicerad som pre-print hos medRxiv (“Preprint” gör det möjligt för andra forskare och journalister att se, diskutera och kommentera fynden innan de blivit publicerade i en vetenskaplig tidskrift)
Två sorters antikroppar
Testet mäter förekomsten av två sorters antikroppar som utvecklas som svar på en infektion med SARS-CoV-2-viruset, som orsakar covid-19;
- IgM-antikroppar som är en reaktion på en ny infektion och
- IgG-antikroppar som bildas senare i förloppet.
Båda antikropparna spelar en viktig roll för immuniteten genom att de binder till spikeproteinet (S-protein), den del av viruset som fäster vid och infekterar människans celler, och blockerar därmed viruset från att infektera nya celler.
I studien undersöker forskarna förhållandet mellan förekomsten av de olika antikropparna, tiden för insjuknande och svårighetsgraden av covid-19. Studien visar en ökning av antikroppssvaret under sjukdomsperioden och att IgM-antikropparna förekommer längre i blodet hos patienter som varit svårt sjuka och behövt sjukhusvård.
Analyserna har gjorts i olika former av blod; helblod, serum och plasma tagna genom venprovtagning via armvecket. Resultatet tyder på att testet är känsligare för att upptäcka antikroppar i serum eller plasma jämfört med helblod.
I två uppföljande studier kommer personal på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet att screenas med antikroppstestet.
Vi vill inte tro – vi vill veta
– Det har varit stort fokus på sjukvårdspersonalen och de eventuella risker de utsätts för i sitt arbete. Mycket talar för att personal på sjukhus oftast blir smittade utanför sjukhuset eller på sjukhus av asymtomatiska kollegor, inte av patienterna. Men vi vill inte tro, vi vill ta reda på det i våra studier, säger Magnus Rasmussen som leder studierna.
Forskarna är nu i slutfasen av den första studien där personal på avdelningen för infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus testats för antikroppar mot covid-19.
– Vi testar all personal på avdelningen; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och lokalvårdare, sammanlagt omkring 600 vårdanställda på Skånes universitetssjukhus samt icke-medicinskt anställda vid Lunds universitet. Studierna inkluderar även PCR-test och en detaljerad enkät om riskexponering. Det kommer att ge oss viktig information om hur vi bäst skyddar vår personal och hur vi undviker smitta, avslutar Magnus Rasmussen.
Text: SARA LIEDHOLM
Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
