I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har ett stort internationellt forskarnätverk, tillsammans med forskare från bland annat Umeå universitet och Lunds universitet funnit flera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom. Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature.
– Vi fann att fett som lagras runt midja och höfter visade sig ha samma biologiska sjukdomsmekanismer som insulinkänslighet, blodsockerreglering, tillväxt och utvecklingen av skelettet samt andra biologiska mekanismer i hjärta och lever. Det kan förklara sambandet mellan fetma och hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes, säger Dmitry Shungin, försteförfattare till studien och verksam vid både Umeå universitet och Lunds universitet.
Fetma runt midja och höft
Att vi ärver vår förmåga att lagra fett, och att fettfördelningen på kroppen är kopplad till ökad risk för olika sjukdomar, är sedan tidigare väl känt. Genom att studera sambandet mellan 2,5 miljoner genvarianter och den så kallade midja-höft-kvoten* visar forskarna att kroppsfettsdistribution kan associeras med specifika riskgener.
Sammanlagt fann de 49 olika riskgenvarianter som direkt kan associeras till fetma som uppmättes runt midja och höfter. 33 av dessa är nya och hittills okända riskgener för fetma. Studien visar dessutom att 20 av dessa 49 genvarianter hade tydliga könsskillnader i sin påverkan av fettfördelningen. 19 genvarianter visade sig ha en starkare effekt på midja-höft-kvoten hos kvinnor.
– Resultaten ger oss möjlighet att gå vidare och faktiskt visa vad som händer i kroppen vid sjukdomsutveckling kopplad till övervikt och fetma, säger Paul Franks, professor i genetisk och molekylär epidemiologi, Lunds universitet, samt gästprofessor vid Umeå universitet, som också har medverkat i studien.
Samband mellan genvarianter och BMI
I samma nummer av Nature publiceras en studie som kartlagt de regioner i arvsmassan som är kopplade till fetma genom att undersöka sambanden mellan body mass index (BMI) och genvarianter.
Båda studierna är gjorda inom ramen för GIANT (Genetic Investigation of ANthropometric Traits), ett världsomspännande samarbete med flera hundra forskare med fokus på genetik och fetma och omfattar cirka 225 000 deltagare.
*midja-höft-kvot eller midja-stuss-kvot är ett kroppsmått som används vid en fysiologisk undersökning för att ge en uppfattning om bukfetma. Kvoten fås genom att man mäter midjans omkrets och delar den med höftens omkrets. En kvot > 1,0 för män eller > 0,8 för kvinnor innebär en ökad risk för komplikationer. (Källa: Wikipedia)
Text: SARA LIEDHOLM,
Nyhet från Lunds universitet, 12 februari 2015