Forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa muskelspasmer uppstår. De nya rönen, som publiceras i Journal of Neuroscience, utmanar traditionella teorier inom neurovetenskapen.
Så kallade monoaminer, som t.ex. dopamin och serotonin, är viktiga för ryggmärgens kontroll av muskelaktivitet och rörelsemönster.
Normalt produceras monoaminerna i hjärnan, och man har hittills antagit att ryggmärgens nervceller inte kan producera dessa substanser.
Den aktuella studien visar dock nu att en speciell celltyp i ryggmärgen (AADC-celler) börjar producera monoaminer på ett okontrollerat sätt efter en ryggmärgsskada.
Mer riktad behandling i framtiden?
– Monoaminerna i ryggmärgen ökar retningen i motoriska nervceller, motorneuron. Detta triggar i sin tur muskelaktiviteten i de kroppsdelar som är påverkade av skadan och leder till muskelspasmer, säger forskningsledaren Mengliang Zhang. Han är verksam både vid Neuronano Research Center på Lunds universitet och vid Köpenhamns universitet.
Spasmerna efter en ryggmärgsskada behandlas idag bland annat med läkemedlet baklofen, som dämpar de motoriska nervcellernas aktivitet. Problemet är dock att detta inte bara lindrar spasmerna, utan också påverkar all rörelseinlärning och därmed patienternas rehabilitering.
De nya kunskaperna om AADC-cellernas roll skulle kanske i framtiden kunna leda till en bättre och mer riktad behandling av muskelspasmerna.
Också vid Parkinsons sjukdom
Fynden har också bäring på Parkinsons sjukdom, där många patienter på grund av sin medicinering drabbas av en sorts okontrollerbara rörelser kallade dyskinesier.
Medan det är signalsubstasen serotonin som ligger bakom de ryggmärgsskadade patienternas spasmer, så är det signalsubstansen dopamin som ligger bakom dyskinesierna, men AADC-cellerna är inblandade i båda fallen. Vidare studier av AADC-cellerna skulle därför kunna leda till förbättringar även vid Parkinsons sjukdom.
Text: KATRIN STÅHL
Nyhet från Lunds universitet 4 september 2014
