Forskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt en ny, och vad som tros vara viktig, mekanism bakom utveckling av fetma och associerade sjukdomar som insulinresistens och fettlever.

Varför blir somliga personer tjocka och andra inte? Trots att man äter ungefär lika mycket? Forskare från Lunds universitet anser att de, tillsammans med kolleger vid universiteten i Massachusetts och Kentucky i USA, kommit svaret betydligt närmare än tidigare.

I fokus är tarmhormonet neurotensin, och dess receptorer. Neurotensin är ett hormon som i huvudsak produceras i tarmsystemet och centrala nervsystemet. Den frigörs vid födointag, speciellt vid intag av fett, och underlättar tarmens upptag av fettsyror.

Tarmhormon bakom orättvisa

– Neurotensin kan vara en viktig förklaring till det som många upplever som orättvist, nämligen att en del utvecklar fetma medan andra förblir smala eller normalviktiga trots samma kaloriintag, berättar Olle Melander, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Resultaten bygger på studier av både försöksdjur och människor där forskarna såg tydliga samband mellan höga neurotensinnivåer och utveckling av fetma.

Bland de personer som ingick i undersökningen och som hade de högsta nivåerna av neurotensin var risken att utveckla fetma mer än dubbelt så hög som bland de personer som hade de lägsta nivåerna.

Kan även ge komplikationer

Forskarnas rön indikerar att höga nivåer av neurotensin också leder till komplikationer pga. fetma, t.ex. fettlever och insulinresistens, och redan 2012 visade forskarna från Lunds universitet att hög neurotensinkoncentration var kopplad till ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Enligt Olle Melander är det sannolikt att hög neurotensinnivå kan orsaka fetma, även om det återstår att slutgiltigt bevisa på människor:
– De som har genetiskt höga neurotensinnivåer har förmåga att öka kroppens upptag av fett och att lagra in det i buken och andra delar av kroppen. Det var en överlevnadsfördel på stenåldern när mat inte fanns tillgängligt hela tiden, men idag leder samma sak till fetma och relaterade sjukdomar.

Forskarna hoppas nu kunna blockera hormonets effekt och därmed förebygga fetma hos den fjärdedel av befolkningen som har höga neurotensinnivåer.

Läkemedel och kostintag

– Det finns redan läkemedel som blockerar effekten av kroppens neurotensin. Men de har tagits fram för andra diagnoser, och de behöver därför modifieras och testas noggrant. Det är en av de saker som vi nu kommer att fördjupa oss i, berättar Olle Melander.

En annan möjlig väg att hjälpa drabbade är individuellt anpassade kostråd. Personer med höga neurotensinnivåer skulle i så fall äta mindre fett för att förebygga fetma och dess följdsjukdomar:
– Det pågår en intensiv debatt kring kost och livsstil i samhället. Både låg- och högfettdieter har sina för- respektive nackdelar, men har man höga nivåer av neurotensin visar de forskningsresultat som finns hittills att det är logiskt att dra ner på fettet, förklarar Olle Melander.

Resultaten bygger på en kombination av data från populationsstudien Malmö Kost Cancer samt studier på försöksdjur. I populationsstudien deltog mer än 28 000 män och kvinnor med en uppföljningstid på i genomsnitt 16 år. Deltagarna lämnade bl.a. uppgifter om kostvanor samt blodprov.

Text: BJÖRN MARTINSSON