Foto: Dreamstime

”Känselintryck från huden sätts samman till en komplett upplevelse först i hjärnbarken, den mest avancerade delen av hjärnan. ” Det är den traditionella uppfattningen inom neurovetenskapen – men den utmanas nu av forskningsfynd från Lunds universitet. Dessa tyder på dels att lägre nivåer i hjärnan spelar en större roll än man trott, dels att en större andel av hjärnans olika strukturer är delaktiga i upplevelsen av känsel.

– Man har ansett att ett känselintryck, som att röra vid ett enkelt objekt, aktiverar bara en mycket liten del av hjärnbarken. Våra fynd visar däremot att den del som aktiveras troligen är mycket större. Och sammanställningen av intrycken börjar redan i hjärnstammen, säger neuroforskaren Henrik Jörntell i Lund.

Enligt kollegan Fredrik Bengtsson, som också deltagit i arbetet, är detta den första studie som visar hur sammansatta känselintryck från huden kodas i hjärnan på cellnivå.

– Våra fynd har gett oss en ny nyckel till förståelsen av hur hudens känsel bearbetas och kommuniceras till hjärnan, menar han.

Ökar kunskapen om hjärnans funktion

Lundaforskarna har i ett samarbete med forskare i Paris studerat hur enskilda nervceller tar emot information från huden. Till hjälp har man haft en s. k. haptisk display*, som på ett kontrollerat sätt kunnat överföra intryck av rullande respektive glidande rörelser och av att en kontakt skapas respektive upphör. Just rörelserna visar sig vara avgörande för känselintrycket, något som man tidigare inte haft de tekniska möjligheterna att studera.

Den svensk-franska forskargruppens fynd har publicerats i den ansedda tidskriften Neuron. Arbetet är grundat på djurförsök och är i första hand att se som grundforskning, vars mål är att öka kunskapen om hjärnans funktion. Men den har också tänkbara tillämpningar.

Känsel i proteser

– Vanliga hand- och armproteser ger ingen återkoppling och därför ingen känsla av att vara en ”riktig” hand eller arm. Nu finns det dock avancerade nya proteser med sensorer som ska ge information till den amputerade armen. Vår forskning skulle kunna bidra till den vidare utvecklingen av sådana sensorer, menar Henrik Jörntell.

De nya rönen kan också ha bäring på psykiatriska sjukdomar och hjärnsjukdomar som stroke och Parkinsons sjukdom. Här är det värdefullt med detaljerad kunskap om hur hjärnan och dess olika delar bearbetar information och skapar en bild av t.ex. en känselupplevelse.

– Om vi vet hur det ser ut i en frisk hjärna kan vi jämföra det med hur det ser ut vid olika sjukdomstillstånd. Då kan vi hjälpa hjärnan att återfå en mer normal funktion, hoppas Henrik Jörntell.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet, 23 september 2014