Omkring 200 000 personer i Sverige har diagnosen vänstersidig hjärtsvikt, en folksjukdom där majoriteten av patienterna är äldre. Över hälften av dessa förväntas dessutom utveckla pulmonell hypertension (PH), ett onormalt högt blodtryck i lungornas blodkärl. Kombinationen är ett allvarligt tillstånd som det saknas effektiva läkemedel mot och som försämrar de drabbades chans att överleva.
– Den optimala behandlingen är en hjärttransplantation, men eftersom antalet donatorer av organ är begränsat, så är det av yttersta vikt att de bäst lämpade kandidaterna väljs ut för hjärttransplantation, säger Jakob Lundgren, AT-läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Han har i flera studier tittat på patienter med vänstersidig hjärtsvikt och pulmonell hypertension, som blivit transplanterade.
– Kunskapen om vad som händer fysiskt i kroppen efter en hjärttransplantation är begränsad. Därför studerade jag närmare 100 patienter som blivit hjärttransplanterade i Lund mellan åren 1988-2010. En fjärdedel av patienterna i studien var kvinnor, övriga män. Snittåldern var drygt 50 år.
Jakob Lundgren gjorde fynd som inte tidigare är kända.
– Det har länge ansetts att en allvarlig pulmonell hypertension, med sammandragningar och förändringar av lungkärlen, som kan vara svår att särskilja från en mer passiv form, skulle öka risken för akut högersidig hjärtsvikt efter en hjärttransplantation. I det material jag studerade gick det emellertid lika bra för patienterna med pulmonell hypertension som för övriga patienter i studien efter transplantation, säger Jakob Lundgren.
– Det talar för att det med rätt val av patient och god behandling efter hjärttransplantation, så går det lika bra att transplantera den här gruppen av patienter som andra. Vi ska dock komma ihåg att det här är en liten studie, men andra större studier som gjorts senare visar samma resultat.
Studerade överlevnad efter transplantation
Jakob Lundgren tittade också på överlevnaden hos en grupp patienter som drabbats av pulmonell hypertension det första året efter transplantation.
– Vi fann att de patienter som vid upprepade mätningar hade pulmonell hypertension hade en dålig prognos. De som hade pulmonell hypertension vid endast en mätning däremot, hade samma långtidsöverlevnad som de som inte hade någon postoperativ pulmonell hypertension. Det här har vi inte sett i tidigare studier, men även detta måste studeras närmare.
Vilovärden och arbetsvärden skiljde sig åt mellan patienterna
I en annan av studierna konstaterades att den sammantagna cirkulationsbilden hos patienter som hjärttransplanterats hastigt förbättrades och fortsatte vara stabil det första året efter transplantationen. Dock sågs skillnader på vilovärden och arbetsvärden hos patienterna.
– Vilovärdena var normaliserade, men värdena vid ansträngning var fortsatt avvikande efter transplantation. Vi vet inte varför det är så, men det verkar inte som patienten mår dåligt av det, säger Jakob Lundgren.
– Det här vill vi gärna titta närmare på för att se om läkemedel skulle kunna förbättra patienternas allmänna tillstånd.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Foto hjärta: Dreamstime