Antalet stroke minskar i Sverige och allt fler kan behandlas. Förr i tiden fick de som kom in till akuten med misstänkt stroke vänta till sist. Det fanns ju ändå inget att göra. Idag är det tvärtom.
–Det är kanske de patienter vi kan göra mest för. Men det är bråttom, tid är hjärna, säger Bo Norrving.

Nästa år har det gått 50 år sedan Bo Norrving som nybliven läkare klev in på Neurologen vid universitetssjukhuset i Lund och mötte sin första stroke-patient.

– Det var fruktansvärda tider då. Det fanns ingen akutbehandling vid stroke. Vi var också övertygade om att vi bara hade fem-tio minuter på oss, sen var det försent. Nu vet vi att skadan vid stroke inte inträffar omedelbart. Det går att rädda hjärnvävnad under de närmsta timmarna, och vissa patienter kan bli hjälpta av akutbehandling upp till 24 timmar, säger han.

Register ger insikter om bästa vården

Parallellt med sin läkargärning har han forskat på stroke vid Lunds universitet där han idag är professor. Bo Norrving har under sitt arbetsliv fått vara med om stora framsteg när det gäller att behandla stroke. 1994 var han en av initiativtagarna till Riksstroke, världens första och kanske mest heltäckande nationella register. Genom Riksstroke har man kunnat förstå vilka insatser som fungerar, och vilka som inte gör det.

–Genom Riksstroke blev det tydligt visat att vård på strokeavdelning medförde en bättre prognos under 1990-talet. Då hade du större chans att återfå förmågor, fungera bättre i vardagen och leva ett friskare liv efter en stroke.

Tidigare kunde strokepatienter hamna lite varstans på sjukhusen, men idag har alla sjukhus strokeavdelningar, precis som att det finns hjärtavdelningar. Men fortfarande är det så att inte alla kommer rätt.

– Idag har vi nätt och jämnt vårdplatser så att det räcker. I Sverige har antalet stroke minskat under de senaste årtiondena, trots att vi har en större andel äldre. Om det inte varit för den positiva utvecklingen hade inte vården klarat av att ta hand om alla.

Färre får stroke

Att risken för stroke minskat stadigt under 2000-talet beror bland annat på sundare livsstilsvanor men också på att vården har blivit bättre på att förebygga. Många äter idag mediciner som statiner och blodförtunnade läkemedel.

Bo Norrving var en av forskarna bakom den avgörande studien som slog fast att en daglig låg dos acetylsalicylsyra, som till exempel i Trombyl eller Aspirin, faktiskt fungerar för att hindra nya blodproppar från att uppstå.

Varje år drabbas ändå runt 25 000 människor i Sverige av stroke och 7000 dör. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna. De flesta som drabbas är äldre, för hög ålder är den största riskfaktorn. Men unga kan drabbas och cirka en femtedel är under 65 år.

–När unga får stroke är det inte ovanligt att vi inte lyckas hitta en orsak. Bland äldre så har risken minskat stadigt för stroke under 2000-talet, men det har den inte för unga. Här behövs det mer forskning.

Varje minut räknas

En stroke kan antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan, som leder till att hjärnan inte får tillräckligt med syre och energi. Innan man kan sätta in behandlingar måste man med hjälp av röntgen ta reda på vad som orsakat stroken. Om man misstänker att någon fått en stroke ska man genast ringa 112(se AKUT-testet).

– Varje minut räknas och ambulansen kör numera oftast direkt till röntgen vid misstanke om stroke.

I slutet på 90-talet började trombolys användas som behandling vid stroke. Patienten får då blodproppslösande medicin direkt i blodet.

–Äntligen fanns det en akutbehandling vid blodpropp som orsakar 85 procent av alla stroke. Trombolys används än idag vid mer än vart fjärde stroke.

Vid misstänkt stroke startar idag en effektiv vårdkedja med samordnade åtgärder redan i ambulansen och fortsätter inne på sjukhuset. Men inte alla kommer dit i tid och få klarar av att larma själva.

–Hjärnan blir liksom avtrubbad av stroke. Nio av tio gånger är det någon annan än patienten själv som larmar, så det är viktigt att alla i samhället känner till tecknen och vet att det är ambulans som gäller.

”Trombektomi är en revolution”

Men trombolys fungerade inte för dem som fått de största blodpropparna. Och inte förrän 2015 gjordes nästa stora framsteg inom strokevården : trombektomi. Vid en trombektomi lokaliseras blodproppen med kärlröntgen. Via ett kärl i ljumsken eller armen förs sedan en kateter med en mycket tunn slang upp i hjärnan. Längst ut på slangen finns ett litet nät där blodproppen fastnar och sedan kan proppen dras ut och blodet flöda fritt igen.

–Trombektomi är en revolution, eftersom det går att behandla de största och värsta propparna. Den görs oftast inom de sex första timmarna, men det finns en del patienter som kan behandlas ända upp till 24 timmar efter insjuknandet. Det finns de som blir helt återställda efteråt.

Det finns alltså bra och effektiva akuta behandlingar idag om man har fått en stroke på grund av blodpropp och kommer in snabbt. Men de resterande 15 procenten beror på en blödning i hjärnan och här har framstegen inte varit lika stora.

–Det saknas fortfarande bra akutbehandlingar när stroke beror på en blödning i hjärnan. En av tio går att operera om blödningen ligger ytligt. Om man äter blodförtunnande så ser man till att reversera det.

Hjälp hemma är bästa rehabiliteringen

Att risken för stroke har minskat beror också på att man behandlar TIA; transistorisk ischemisk attack, på sjukhus. Vid en TIA går symtomen över, men risken för en stroke inom de närmsta dagarna är stor. Andelen som får återfall i stroke har också minskat, med hela 30 procent.

–Det är färre återfall samtidigt som allt fler kan behandlas. Jag har fått vara med om en fantastisk utveckling.

När det gäller rehabiliteringen finns det mycket kvar att önska, men man vet idag att förbättringar kan komma under flera år efter en stroke.

–Det bästa är om man kan komma hem tidigt, och sedan få träna i hemmiljö med hjälp av ett team av vårdpersonal. Men det är inte alla som får tillgång till detta.

En organiserad uppföljning, med ett paket med åtgärder inom 14 områden, är under uppbyggnad i Sverige.

–Det handlar om allt från fysiska nedsättningar, hur minnet fungerar, om man är deprimerad, till att få veta vad som är rimligt att våga göra i sin vardag.

Viktigt hålla koll på blodtrycket

Högt blodtryck är en viktig riskfaktor för stroke och det smyger sig ofta på när man blir äldre, utan att ge några symtom.

–Den enskilda åtgärd som är viktigast i vården idag för att minska antalet stroke är att göra det mer tillgängligt att hålla koll på sitt blodtryck, en riskfaktor som kan behandlas.

Två andra saker önskar sig Bo Norrving i framtiden:

–En informationskampanj så att alla lär sig symtom på en stroke och ett förebyggande arbete för sundare vanor, bättre mat och mer fysisk aktivitet. Då kan vi minska både antalet strokefall och bättre hjälpa dem som drabbas, säger Bo Norrving.

 

TEXT: Jenny Loftrup