Foto: Dreamstime
Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Malmöforskare har kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolforskningen.
Stora befolkningsstudier har visat att högt kolesterol ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det gäller dock bara en typ av kolesterol, LDL som därför kallats det ”onda” kolesterolet. HDL, det ”goda” kolesterolet, minskar däremot risken.
LDL bakom åderförkalkning
Kolesterol är livsviktigt i lagom mängder och behövs i cellers membran och för hormonproduktion. Eftersom kolesterol är ett fettämne löser det sig inte i vattenbaserade vätskor som blod. Därför packas det först i en sorts transportpaket, s.k. lipoproteiner, innan det skickas ut i blodet. LDL och HDL är två sådana lipoproteiner som transporterar kolesterol. Kroppens celler har receptorer (”portnycklar”) för LDL så att cellerna kan släppa in och använda kolesterolet. Problem uppstår om vi har mer LDL än vad som behövs då det bidrar till åderförfettning (åderförkalkning).
HDL även antiinflammatoriskt
HDL transporterar överskottet av kolesterol till levern för nedbrytning och utsöndring. Det är en av orsakerna till att höga halter av HDL är gynnsamt för hjärt-kärlhälsan.
HDL har även andra positiva effekter då det motverkar inflammation, skyddar kärlväggarna och motverkar läckage från blodkärlen. Man har länge känt till att fettsyran S1P (sphingosine-1-phosphate) som finns i HDL bidrar till dess antiinflammatoriska och barriärskyddande effekter men man har saknat kunskap om hur S1P är bundet till HDL och hur det levereras till målorganen.
Struktur nyckel till funktion
För 12 år sedan upptäckte Björn Dahlbäck och hans medarbetare ett tidigare okänt lipoprotein som de kallade apoM och fann att det var bundet till HDL.
– Vårt mål efter denna första upptäckt har varit att ta reda på vad apoM har för funktion och påverkan i kroppen, säger Björn Dahlbäck.
Det kan vara en mycket svår uppgift att ta reda på hur ett protein fungerar och Björn Dahlbäck och hans medarbetare började därför studera apoM från många olika infallsvinklar. En av dessa var att försöka bestämma dess struktur, att få en tredimensionell bild av proteinet, då denna information skulle kunna ge vägledning i sökandet efter funktionen.
Gränsöverskridande samarbete
Han etablerade samarbete med flera forskargrupper i världen, bl.a. experter på strukturbestämning i Tyskland med vilkas hjälp han kunde visa att apoM kunde binda S1P. Vidare samarbete med forskargrupper i Köpenhamn och NewYork ledde till att man kunde bevisa att apoMs huvudfunktion i HDL är att transportera S1P i blodet och leverera det till kärlväggens celler. S1P stimulerar speciella receptorer i kärlväggen vilket ger många av de positiva effekter som man tidigare förknippat med HDL.
Viktig pusselbit
Denna upptäckt är en viktig pusselbit som bidrar till den växande kunskapsmassan om HDLs gynnsamma effekter på hjärt-kärlhälsan.
– Bra medicinsk forskning leder oftast inte direkt till en konkret hälsobringande produkt, men genom att stegvis öka vår förståelse av kroppens mekanismer ökar den möjligheten att utveckla nya metoder och läkemedel i framtiden. Det går ofta inte att förutspå när, säger Björn Dahlbäck.
Oväntade upptäckter
Som exempel nämner han sin upptäckt av APC-resistens, som visade sig vara den viktigaste orsaken till ärftlig blodpropp. Upptäckten gjordes av en slump då hans forskning egentligen var inriktad på något helt annat. Den oväntade upptäckten har fått stor betydelse och används idag för att identifiera dem som har ökad risk för blodpropp.
– Det blir spännande att forska vidare för att förstå mer om det som sker vid våra kärlväggar och kanske få bidra till medicinsk utveckling, säger Björn Dahlbäck.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel augusti 2011.
