Varje sommar hör vi om nya fall av EHEC. Ofta är det små barn som drabbas, men den fruktade tarmbakterien kan även leda till allvarliga symptom hos äldre. Sjukdomskomplikationerna är svårbehandlade och kräver i en del fall intensivvård och dialys.

I Lund försöker forskarna förstå vad som händer i kroppen vid en EHEC-infektion för att kunna hitta bättre behandlingar för sjukdomen.

Vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet finns en av Sveriges största forskargrupper om njursjukdom hos barn, och en av forskarna där är Zivile Békássy. Hon delar sin tid mellan forskningen och sitt arbete som överläkare på Barn- och ungdomssjukhuset i Lund.

– Jag har studerat hur tarmskadan uppstår vid HUS, som är den allvarligaste följdsjukdomen vid en EHEC-infektion, säger Zivile Békássy.

HUS står för hemolytiskt uremiskt syndrom och drabbar upp till femton procent av de som smittats av EHEC. Många gånger är det små barn som drabbas värst. Symptomen är ofta blodiga diarréer och risken för allvarlig njurskada är stor. Dialys är därför en viktig del i behandlingen.

Zivile Békássy berättar att den vanligaste orsaken till HUS är att EHEC-bakterier har fått fäste i tarmarna och börjat tillverka ett gift, Shigatoxin. Giftet orsakar celldöd bland tarmcellerna som i sin tur gör det möjligt för giftet att spridas ut i blodbanan till bland annat njurarna.

Ny metod för att spåra EHEC-varianter

Extremt få bakterier behövs för att orsaka sjukdom vid EHEC-smitta – bara mellan tio och hundra bakterier, vilket är extremt lite när det handlar om bakterier. EHEC-bakterierna bäddar in sig i tarmens slemhinna och kan sen sprida toxinet vidare.

– I min forskning har jag studerat vilka olika proteiner som hjälper bakterien att fästa i tarmen, säger Zivile Békássy. Bland annat har jag utvecklat en ny metod att ställa diagnos oberoende av bakteriens serotyp, det vill säga variant av EHEC-bakterien. Det kan vara till stor nytta till exempel vid en EHEC-epidemi när smittspårning snabbt måste göras.

Den nya diagnostiken används sedan flera år på laboratoriet vid Avdelningen för pediatrik i Lund.

Gift som skadar njurarna

– Vid en EHEC-infektion är det inte själva bakterien som sprids vidare i kroppen, berättar Zivile Békássy, utan det är bakteriens gift som orsakar de skador som visar sig i form av HUS.

EHEC-bakteriens gift, Shigatoxin, blockerar proteinsyntesen i cellerna.

– Jag har i min forskning visat att det är Shigatoxinet som är den viktigaste faktorn när det gäller tarmskadan vid HUS, säger Zivile Békássy.

Den forskargrupp som Zivile Békássy tillhör, och som leds av professor Diana Karpman, har tidigare visat Shigatoxinets väg från tarm till njuren. Genom att giftet binder vid blodceller kan det transporteras ut i kroppen och bland annat skada de känsligaste delarna i njuren där blodet renas. Shigatoxinet aktiverar blodplättarna som klumpar ihop sig och  tillsammans med skadan i njurarnas kapillärnätverk leder till små blodproppar.

Hitta nya behandlingsvägar

– Det pågår mycket forskning runt om vi världen för att hitta nya behandlingssätt vid HUS, berättar Zivile Békássy. Att blockera toxinet genom till exempel antikroppar är en väg som håller på att testas just nu runt om i världen. Även ett vaccin skulle kunna utvecklas i framtiden.

Forskargruppen i Lund har också studerat en genetisk sjukdom som ger liknande symptom som vid en EHEC-infektion, så kallad atypiskt HUS.

– Jag visade i min avhandling förra året att hos en patient med den genetiska formen av HUS gick det att bromsa sjukdomsförloppet genom att hämma den del av immunförsvaret som kallas för komplementsystemet med hjälp av antikroppar. Genom att göra detta kunde vi sedan genomföra en njurtransplantation och har efter det lyckats hålla patienten symptomfri.

Text: NINA NORDH