VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI
Diamond- Blackfans anemi (DBA) är en allvarlig men ovanlig blodbristsjukdom där en defekt i benmärgens blodstamceller gör att de röda blodkropparna inte utvecklas normalt. Personer med DBA blir därför ofta beroende av blodtransfusioner livet ut. Sedan många år tillbaka har lundaforskare försökt hitta ett sätt att med hjälp av genterapi ersätta den förstörda genen, så att patientens egna blodstamsceller kan producera friskt blod. Nu är forskningen äntligen redo att tas vidare till klinisk prövning. Om det går att hitta en finansiär vill säga.
Varje dag produceras omkring 200 miljarder nya röda blodkroppar i vår benmärg. Det är en sådan jätteproduktion att minsta obalans kan resultera i blodbrist. Patienter med DBA har en ärftlig skada i generna som minskar benmärgens produktion av röda blodkroppar. En mutation på RPS19-genen är vanligast och är det som har skett i en fjärdedel av fallen.
– I Sverige föds i genomsnitt ett till två barn om året med DBA. Sjukdomen visar sig tidigt i form av nedsatt ork, dålig aptit, blekhet och hämmad tillväxt. Många barn har även någon form av missbildningar och skelettavvikelser samt löper högre risk att drabbas av andra sjukdomar som till exempel leukemi, säger Stefan Karlsson, professor i molekylärmedicin och genterapi, vid Lunds universitet.
Transfusion var fjärde vecka
DBA behandlas främst med kortison och blodtransfusioner och i vissa fall med stamcellstransplantation. Ungefär hälften av patienterna har bra effekt av kortisonbehandling, men i många fall är blodtransfusion en livsviktig behandling. För att upprätthålla tillräckliga mängder röda blodkroppar, måste transfusionerna ske ungefär var fjärde vecka.
– Utan blodtransfusioner riskerar de här patienterna att dö av blodbrist, men samtidigt innebär regelbundna transfusioner på sikt en risk för kronisk järnförgiftning. Kroppen har nämligen inget aktivt sätt att avlägsna överflödigt järn, säger Johan Flygare, forskargruppschef vid Lunds universitet.
Järnet lagras i kroppen och orsakar skador på bland annat lever, hjärta och lungor. Tidigare har järnförgiftning varit den största dödsorsaken för personer med DBA då många dog unga. Nu finns dock behandling för att förebygga förgiftningen, även om den är ganska omfattande och innebär att patienten måste vara inkopplade till en speciell maskin under natten.
Rättar till i blodstamceller
Sedan många år tillbaka har forskare i Lund försökt hittat ett sätt att bota DBA med hjälp av genterapi. Nu kan man extrahera blodstamsceller från patientens benmärg och tillsätta en normal RPS19-gen in i stamcellerna. Virala vektorer kallas de slags virus som är specialiserade på att effektivt leverera genetiskt material till olika celler. När vektorn lämnat RPS19, blir blodstamscellernas DNA korrigerat. Därefter återför man blodstamcellerna i kroppen och den muterade genen är inte längre skadad vilket innebär att blodkroppsproduktionen blir normal.
– Den här formen av teknik vet vi fungerar både hos möss och i mänskliga celler. Antalet röda blodkroppar återställdes till i stort sett normala nivåer efter genterapin, säger Johan Flygare.
Nu är forskningen redo för att tas vidare till kliniska försök. Men här kommer problemet. Även om DBA är en allvarlig sjukdom, är den också ganska sällsynt. Det betyder att den kommer långt ner i prioriteringslistan hos eventuella finansiärer som biotech- och affärsföretag. Det är dyrt att ta forskning till klinik och det behövs starka ekonomiska muskler.
Läs vår tematidning: Blod för livet
– En liten studie på fem till tio patienter skulle kosta någonstans runt 100 miljoner kronor. Inte minst är det dyrt att få det europeiska läkemedelsverket att godkänna studien. Jag tycker personligen att våra offentliga skattemedel skulle användas för den här typen av smala men nödvändiga studier. Trots allt vill jag vara optimistisk – vi har lösningen – nu är det bara en fråga om tid innan en finansiär dyker upp, avslutar Stefan Karlsson.
Text: ÅSA HANSDOTTER
Texten är tidigare publicerad av Lunds universitet och ingår i en serie om blodgivning med anledning av Internationella blodgivardagen 14 juni.
Samtliga texter i serien:
Ett pusslande med sällsynta blodgrupper
Trombocyter – blodets doldisar
Högtryck på blodigt allvar – kärlforskare vill intensifiera jakten på orsakerna
Går det att äta sig till ett friskare blod?
Vad är en blodpropp och varför får somliga det?
Livräddande och existentiellt omvälvande när syskon donerar stamceller
