Tidigare forskning från Lunds universitet har visat att diabetes kan delas in i fem olika grupper beroende på hur sjukdomen utvecklar sig. Nu visar en ny studie att det även finns genetiska skillnader mellan de olika grupperna. En målsättning med forskningen är att bidra till mer individanpassad behandling av typ 2-diabetes.

– Ett viktigt fynd i vår nya studie är att det finns tydliga genetiska skillnader mellan grupperna, vilket tyder på att det finns delvis olika orsaker bakom typ 2-diabetes, säger Emma Ahlqvist, forskare inom genomik, diabetes och endokrinologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av huvudförfattarna bakom studien som nyligen publicerades i Nature Genetics.

Forskaren Emma Ahlqvist och hennes kollegor publicerade år 2018 en studie som visade att det går att dela in diabetes i fem grupper baserat på hur sjukdomen utvecklas och hur risken för att utveckla olika typer av komplikationer ser ut (se faktaruta). Indelningen innebär att typ 2-diabetes delas in i fyra olika undergrupper medan typ 1-diabetiker ingår i undergruppen SAID (Severe autoimmune diabetes).

De fem undergrupperna

SAID (Severe autoimmune diabetes)
SAID motsvarar typ 1-diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult). SAID karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig blodsockerkontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.

SIDD (Severe insulin-deficient diabetes)
SIDD karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, försämrad insulinproduktion, lågt BMI och dålig blodsockerkontroll. Gruppen har ökad risk att utveckla ögonsjukdomen retinopati och skador på nerver, så kallad neuropati.

SIRD (Severe insulin-resistant diabetes)
Gruppen omfattar personer som insjuknar vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens samt ökad risk för fettleversjukdom och diabetesnefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes.

MOD (mild obesity-related diabetes)
Omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder och som har ett relativt lindrigt sjukdomsförlopp.

MARD (mild age-related diabetes)
Den största gruppen som samlar de äldsta patienterna med relativt god blodsockerkontroll.

Grupper skiljde ut sig

För den nya studien har forskarna genomfört en genomtäckande associationsstudie (GWAS) och en genetisk riskanalys (GRS) på närmare 10 000 nyinsjuknade personer med diabetes inom befolkningsstudien Alla nya diabetiker i Skåne (ANDIS). En av grupperna skiljde tydligt ut sig mot de övriga – SIRD (Severe insulin-resistant diabetes). Sjukdomsgruppen omfattar personer med kraftig övervikt, allvarlig insulinresistens och ökad risk för njurskador som kan uppstå vid diabetes.

– Gruppen har en annorlunda genetisk profil jämfört med de andra grupperna. Studien visar att personer inom den här gruppen har genetiska varianter som kan kopplas till insulinresistens. Däremot såg vi ingen koppling till genetiska varianter som påverkar insulinproduktionen, säger Emma Ahlqvist.

En annan grupp som skiljde ut sig vid sidan av SIRD var MOD, som omfattar kraftigt överviktiga patienter som får sjukdomen vid relativt ung ålder. MOD var den enda gruppen som kunde kopplas till en specifik variation i arvsmassan i närheten av en gen som kallas LRMDA.

Individanpassad behandling

Studien ger ytterligare stöd för att patienter inom de olika grupperna kan behöva olika typer av behandling. För patienter som har problem med insulinproduktionen kan det till exempel vara lämpligt att gå in med insulinbehandling i ett tidigt skede. Personer inom gruppen SIRD kan istället behöva en behandling som riktar in sig på insulinresistensen.

– Det är en grupp som ofta har bra insulinproduktion, men som i stället har problem med insulinkänsligheten. De kan ha mycket insulin i blodet och då kan det behövas en behandling som ökar insulinkänsligheten så att insulinet kan göra nytta, säger Emma Ahlqvist.

Forskarna bakom studien kommer att göra en större studie med fler individer för att undersöka om det finns fler genetiska varianter som är specifika.

– På lång sikt hoppas vi att vår forskning ska få klinisk betydelse och bidra till individanpassad behandling av patienter med typ 2-diabetes. Vi behöver först se tydliga bevis för att individanpassad behandling ger goda resultat i kliniska studier. Det behövs också studier som undersöker hur vår indelning kan appliceras på olika etniska grupper, säger Emma Ahlqvist.

Länk till den vetenskapliga artikeln:

Genome-wide association analyses highlight etiological differences underlying newly defined subtypes of diabetes

Text: PETRA OLSSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet