CAMTA1, har tidigare mest studerats i växter och har kopplats samman med växtcellernas stressreglering som bland annat styr mognaden hos frukter. I sin forskning har Helena Malm och hennes kollegor kunnat visa att CAMTA1 har en avgörande roll för hur lätt den insulinproducerande betacellen kan regleras att utsöndra insulin i blodet.

– Trycker man ner CAMTA1, minskar inflödet av kalcium och insulinutsöndringen, medan insulininnehållet i cellerna ökar, säger hon.

Ämne inblandat i dygnsrytm och långtidsminne

Det andra ämnet som varit föremål för Helena Malms avhandling, CRTC1, har tidigare visat sig vara inblandad i regleringen av dygnsrytmen och långtidsminnet.

– Om man slår ut det här proteinet i de insulinproducerande cellerna så halveras utsläppet av insulin.

I samarbete med en annan forskargrupp vid Lunds universitet har Helena Malm och hennes kollegor identifierat vilka protein i betacellen som transporterar CRTC1 till och från cellens kärna och därmed bidragit till nya insikter i vilka gener som påverkar betacellens förmåga att frisätta insulin.

Helena Malm har vidare visat att CAMTA1 och CRTC1 i sin tur reglerar aktiviteten hos de molekyler, så kallade mikroRNA, som påverkar finjusteringen av processerna inuti cellerna. De specifika mikroRNA Helena Malm studerat har visat sig vara viktiga för insulintillverkningen och när insulinet ska ut i blodet.

– Jämför man vilken inverkan de olika ämnena har på insulinutsöndringen är CAMTA1 och CRTC1  elefanter i jämförelse med mikroRNA-132, som står för finliret. Både CAMTA1 och CRTC1 skulle kunna användas i framtida läkemedel, säger Helena Malm.

Text: SARA LIEDHOLM
Bild insulin i cell: ISTOCK.COM/UGREEN
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida