Akut myeloisk leukemi, AML, är en ovanlig sjukdom som är livshotande för en viss, svårbehandlad grupp patienter. Forskare i Boston har nu funnit det som placerar just dessa patienter i riskzonen: de bär på ett muterat enzym som i samarbete med ett annat, normalt enzym gör cancern mer aggressiv.
En grupp LU-forskare har också deltagit i arbetet, som kan leda till nya behandlings- och diagnosmetoder.
– Vi blev tillfrågade om att samarbeta eftersom vi hade vissa unika molekylära verktyg som kunde användas i projektet, förklarar professor Lars Rönnstrand. Han är full av beundran för forskargruppen vid Harvard Medical School, som lett ett mycket stort arbete som omfattat både grundforskning och patientrelaterad forskning.
Mutation gör receptorn aktiv hela tiden
Akut myeloisk leukemi drabbar årligen omkring 350 patienter i Sverige. Omkring en femtedel av dem har en mutation i en tillväxtfaktor-receptor kallad FLT3. Denna receptor ska normalt slås på och av för att reglera blodcellernas tillväxt och utveckling.
Mutationen gör dock att receptorn blir aktiv hela tiden, vilket stärker cancerns utveckling. De som bär på denna mutation har en sämre prognos än andra AML-patienter.
Det finns idag flera läkemedel som är speciellt riktat mot tillväxtfaktor-receptorn FLT3. Problemet är att det inte fungerar särskilt bra hos de patienter som har den muterade versionen av tillväxtfaktor-receptorn. Just de patienter som löper störst risk att dö i AML saknar därför en effektiv behandling.
– Man har inte kunnat förstå varför den FLT3-hämmande medicinen inte fungerat som tänkt. Men det är detta som Bostongruppen nu visat. De har funnit att den muterade receptorn FLT3-ITD får hjälp av ett annat enzym, ett helt normalt enzym kallat SYK, förklarar Lars Rönnstrand.
Av- och på-kontakter som styr processer i celler
Båda enzymerna är kinaser, en sorts molekylära av-och-på-kontakter som styr olika processer inom cellerna. Lars Rönnstrand och hans grupp, som numera arbetar i Medicon Village, har länge forskat om just kinaser och deras roll i cancer. Den som lett laboratorieförsöken i Lund är Lars Rönnstrands medarbetare Julhash U. Kazi.
Att de båda enzymerna hjälper varandra och på så sätt förvärrar cancern har Bostonforskarna kunnat visa både i cellodlingar, patientvävnad och djurförsök. Forskarna hoppas därför att den nuvarande anti-FLT3-behandlingen ska fungera bättre om den kompletteras med en anti-SYK-behandling. Den nya kunskapen bör också kunna användas för att välja ut de patienter som ska ha en sådan behandling, och för att följa behandlingens effekter.
Även vid andra sjukdomar?
Lars Rönnstrand kommer att fortsätta samarbetet med Bostonforskarna. Principen att ett normalt och ett muterat enzym hjälps åt skulle kunna gälla inte bara vid AML utan också vid andra sjukdomar.
Man vet i varje fall att enzymet SYK är viktigt för att immuncellerna ska fungera som de ska, och att det är inblandat i utvecklingen av reumatoid artrit.
TEXT: INGELA BJÖRCK
Artikeln är tidigare publicerad på hemsidan för Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 9 maj 2014.