På 1990-talet blev det känt att Medelhavskost, som är rik på bland annat fisk, olivolja och grönsaker, sänkte blodfetter och minskade risken för hjärtproblem. Ny forskning tyder på att nordisk kost fungerar likadant.
Vid avdelningen för tillämpad biokemi på LTH vid Lunds universitet forskar Lieselotte Cloetens på hur nordiska livsmedel, bland annat havre, påverkar hälsan. Hon har gjort flera studier där försökspersoner under en tid ska äta en viss produkt eller en kombination av livsmedel.
– Det är kul att göra kostförsök, men svårt. Hälsan beror ju inte bara på maten utan på hela livsstilen. Dessutom är det inte lätt att få människor att äta på ett bestämt sätt. Det finns alltid något skäl att ändra diet; ”jag har varit på semester, hunden dog, jag bytte jobb, min mamma har varit dålig…”
Hon ler lite. All forskning har sina utmaningar, och i det här fallet är det mänskliga psyket en av dem.
Nordisk kost förbättrar blodfetter
I studierna har ”nordisk kost” inneburit mycket fisk, bär och grönsaker, fullkornsprodukter som till exempel havre, rapsolja, magra mejeriprodukter och magert kött. Försökspersonerna hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, som övervikt och höga blodfetter. I en halvårslång studie där försökspersoner åt nordisk kost sjönk de ohälsosamma blodfetterna, och vissa andra mätvärden förbättrades. I ett annat försök fick personer med bukfetma äta lågkalorikost i sex veckor för att minska vikten. Därefter skulle de i två år äta antingen nordisk kost, eller – om de lottades till att ingå i en kontrollgrupp – en mer ”normal” kost. Målet var att se om de som åt nordisk kost höll vikten bättre.
– Kontrollpersonerna åt fisk bara en gång i veckan i stället för tre, de fick äta smör, och de åt mindre fullkornsprodukter och grönsaker. Men båda grupperna rekommenderades att försöka undvika sötsaker.
Enklare att tappa i vikt än att hålla den
Det är välkänt att det är betydligt enklare att tappa i vikt än att hålla den nya vikten. I den här studien såg forskarna goda resultat av nordisk kost under det första året, men efter det började även försökspersonerna gå upp i vikt.
– Kolesterolet låg lägre än i kontrollgruppen, fast jag hade förstås hoppats att även vikten skulle hållas. Men det var svårt för deltagarna att fortsätta med sin kost så länge. Till sist börjar man längta efter den mat man åt tidigare.
Nordisk kost är ett ganska nytt forskningsområde, men hittills tycks resultaten stå sig väl mot Medelhavskosten.
– Man kan absolut säga att nordisk kost är nyttig. Dessutom är det bra för miljön att äta lokalt tillverkad mat, säger Lieselotte Cloetens.
Studerar fibrer och fetter i havre
Hon studerar också hälsoeffekterna av havre. Det är redan känt att en typ av fibrer i havre, betaglukaner, påverkar blodfetterna positivt. Men Lieselotte Cloetens har också forskat på havrets fett. 20 personer fick antingen dricka en havredryck till frukost eller en dryck med rapsolja. Havrefettet visade sig ha positiva effekter på blodsockret och gav mer mättnad än drycken med rapsolja.
Nu planerar Lieselotte Cloetens och hennes kollegor en långtidsstudie där havre ingår i den dagliga kosten. De har diskuterat om försökspersonerna ska äta flera olika havreprodukter, men det lutar åt att det bara blir en enda. Det gör det enklare att bedöma resultaten.
– Havrestudierna har vi gjort med unga, friska deltagare, men i framtiden skulle jag vilja göra studier med äldre och med personer med metabolt syndrom som bukfetma, högt blodsocker och blodtryck. Och gärna med personer med IBS, irriterad tarm, som är ett väldigt vanligt problem. Det vore intressant att se om havre i kosten kan hjälpa dem.
Text: LISA KIRSEBOM
