I slutet av oktober 2022 gav Läkemedelsverket klartecken för klinisk prövning av den stamcellsbaserad terapin STEM-PD, för behandling av Parkinsons sjukdom. Bakom ligger flera års utveckling av de celler som genererats från embryonala stamceller och som nu ska transplanteras till patienter med Parkinsons för att ersätta de nervceller som förlorats under sjukdomen.
Sedan denna artikel publicerades har den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom genomgått en stamcellstransplantation. Läs mer om detta: Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad
I den kliniska studien, som nu ligger i startgroparna, kommer nya dopaminproducerande nervceller transplanteras till hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Tanken är att de ska ersätta de nervceller som gått förlorade under sjukdomen. Hela projektet från experimentella fynd till klinisk studie leds av forskare vid Lunds universitet och den kliniska studien genomförs med Skånes universitetssjukhus som så kallad sponsor och det är där transplantationerna kommer genomföras.
De ursprungliga stamcellerna kommer från ett överblivet befruktat ägg, ett så kallat embryo, från en provrörsbefruktning. Då plockas ägg ut och befruktas utanför kroppen. Några dagar efter befruktningen delar sig ägget sig till ett par hundra celler och blir en så kallad blastocyst, som är ett väldigt tidigt stadium av embryoutvecklingen. Blir kvinnan gravid vid första försöket kan donatorerna bestämma sig för att återstående embryon inte ska användas. De kan då välja mellan att donera överblivna embryon till forskning eller att de ska destrueras.
– Under förutsättning att det finns informerat samtycke från båda donatorerna kan överblivna embryona användas för att utvinna stamceller ur. Cellerna kan i så fall odlas i laboratoriet och sedan användas för forskning och behandling, förklarar Agnete Kirkeby, stamcellsforskare vid Lunds universitet, som lett den prekliniska utvecklingen av produkten STEM-PD.
Kan bli vad som helst men måste ledas rätt
De celler som används för att tillverka den stamcellsbaserade terapin STEM-PD har sitt ursprung i ett donerat överblivet IVF-embryo som användes för att etablera en stamcellslinje i Skottland 2011. Dessa stamceller kan expandera oändligt många gånger och kan också bli vilken cell som helst i kroppen. Det gäller därför för forskarna att leda cellerna på rätt väg i laboratoriet för att bli till exakt den typ av dopaminproducerande cell som ska ersättas vid Parkinsons sjukdom. I hjärnan finns nämligen många tusen olika typer av nervceller. Forskarna vid Lunds universitet har listat ut exakt vilka tillväxtfaktorer och signaler som de ska mata stamcellerna med för att de ska utvecklas till just sådana celler.
– Det är en väldigt känslig process. Cellerna odlas under 16 dagar i laboratoriet innan de mognar till rätt typ av cell, säger Agnete Kirkeby.
En fullmogen nervcell kan inte transplanteras eftersom den lätt faller sönder. I stället använder forskarna ett förstadium av dessa nervceller.
– De cellerna vi transplanterar är ett ungt stadie av en nervcell som är på väg att utvecklas till en dopamincell, men som inte helt mognat ut. Efter att cellerna har transplanterats till hjärnan på patienten förväntar vi oss att de mognar, skickar ut långa nervfibrer och börjar producera dopamin, så som vi har sett att de gör i våra prekliniska studier, säger Agnete Kirkeby.
Cellerna noga testade
Bakom ligger flera år av studier där man testat cellerna i olika djurmodeller. Cellerna som ska användas i den kliniska studien har tillverkats enligt god tillverkningssed på Royal Free Hospital i London och genomgått omfattande tester i laboratorium.
– Våra data visar att STEM-PD-produkten uppfyller säkerhetskraven från Läkemedelsverket och att de är mycket effektiva när det kommer till att återställa motoriska funktionsnedsättningar i djurmodeller av Parkinsons sjukdom, säger Agnete Kirkeby.
Nu står man inför att undersöka om transplanterade dopaminbildande nervceller överlever i en patients hjärna, och på sikt också huruvida de kan ersätta funktionen av de nervceller som går förlorade hos patient med Parkinsons sjukdom.
Viktigt steg men långt kvar till vanlig behandling
– Vi är glada att den kliniska studien nu är igång och har förhoppningar om att vår forskning på sikt kan bidra till att minska lidandet hos de patienter som drabbas av Parkinsons sjukdom. Det ligger ett omfattande internationellt samarbete bakom hela projektet, som pågått i över ett decennium, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som leder STEM-PD-teamet i nära samarbete med kollegor vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, the University of Cambridge, Cambridge University Hospitals NHS Foundation Trust (CUH) och Imperial College i London.
– Samtidigt ska man komma ihåg att det är första gången STEM-PD nu prövas i människa. Studien ska undersöka två olika doser och syftet är att utvärdera säkerhet och biverkningar efter transplantation av dopaminceller från stamceller till patienter med moderat Parkinsons sjukdom. Studien är således ett viktigt steg, men även under optimala förutsättningar är det är lång väg kvar innan en potentiell framtida behandling kan finnas tillgänglig för stora patientgrupper, säger Malin Parmar.
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är ursprungligen publicerad av Lunds universitet
Ingångsbild nervsynaps: iStock/Cinefootage Visuals
