Kvinnor har starkare immunförsvar än män och drabbas inte lika ofta av cancer och infektionssjukdomar. Trots det är majoriteten av alla som får autoimmuna sjukdomar kvinnor. Hur påverkar egentligen biologiskt kön vårt immunsystem?

Redan i tidigt i livet skiljer sig flickors och pojkars immunsystem åt. Flickor som föds för tidigt har till exempel en bättre överlevnadsprognos än pojkar. Vi vet också att östrogen stimulerar immunförsvaret, medan testosteron hämmar det.

– Många av de gener som är involverade i immunsystemet finns i x-kromosomen. Det innebär att immunförsvaret hos kvinnor, som ju har två x-kromosomer och därmed fler genvarianter att välja på, reagerar mer effektivt när det bekämpar vissa sjukdomar, säger Camila Consiglio, forskare inom systemimmunologi vid Lunds universitet.

Bättre skydd av vaccin…

Det är det specifika immunförsvaret, som lärt sig att känna igen smittämnen och producera antikroppar, som är kraftigare hos kvinnor än hos män. Män, vars immunförsvar inte är lika stridslystet, drabbas oftare av cancer. Även infektionssjukdomar som covid-19, hepatit, tuberkulos och hiv ger allvarligare symtom hos män och med högre dödlighet.

– Fördelen med mer kraftfulla immunförsvarsreaktioner är att kvinnor generellt sett har mindre allvarliga infektioner och de har också lägre risk att drabbas av cancer. Kvinnor får också ett högre skydd vid vaccinationer, men drabbas samtidigt av fler biverkningar, speciellt under sina fertila år.

SPECIFIKT IMMUNFÖRSVAR LÄR SIG REAGERA

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot bakterier, virus och andra yttre fiender. Det delas in i en medfödd, eller ospecifik del och en adaptiv, eller specifik del. Vid en infektion reagerar det medfödda försvaret snabbt men ospecifikt, det skiljer inte mellan olika smittämnen.

Det specifika immunförsvaret kan urskilja ett visst kroppsfrämmande ämne som det lärt sig känna igen och reagera med en riktad respons.

… men större risk för autoimmuna sjukdomar

Den stora nackdelen är dock att antikropparna även är involverade i autoimmuna sjukdomar. Eftersom kvinnor har ett starkt försvar mot inkräktare, kan immuncellerna ibland attackera de egna cellerna, om de upplever dem som främmande. Speciellt efter puberteten, när östrogenet stiger hos kvinnor, kan immunförsvaret reagera med både atopiska allergier och autoimmuna sjukdomar till följd.

För SLE, Sjögrens syndrom och sköldkörtelsjukdomar är 80–90 procent av de som insjuknar kvinnor. Dessa olikheter i immunsystemet finns inte bara hos människor, utan även hos djur som ödlor, möss, skorpioner och vissa apor.

Under en livstid finns det även skillnader i immunförsvaret hos en och samma person. Könshormonerna östrogen och progesteron varierar till exempel under menstruationscykeln, vilket påverkar immunresponsen. Vi vet också att immunsystemet försämras med stigande ålder och att kroppens förmåga att bekämpa inflammation blir sämre med tiden, vilket i sin tur kan leda till åldersrelaterade sjukdomar.

– Genom att mäta könshormoner under livets olika skeden, försöker vår forskargrupp förstå immunförsvarets hemligheter och förändringar.

Förstå olikheter en nyckel

Camila Consiglio studerar även immunförsvaret hos kvinnor som har polycystiskt ovarialsyndrom, vilket innebär att de har förhöjda nivåer av testosteron. Dessa kvinnor visar sig ha mer inflammationer och fler infektioner och blev också sjukare i covid-19, än kvinnor utan PCOS. Samtidigt har de också högre risk för sköldkörtelsjukdomar.

– Vårt immunsystem är verkligen komplext och det påverkas inte bara av hormoner, utan även av gener och livsstil. Vi hoppas att vi i framtiden bättre kan förstå mäns och kvinnors olikheter, för att kunna individanpassa vaccindoser och behandlingar efter kön. Kanske till och med förebygga immunsjukdomar innan de bryter ut.

Text: ÅSA HANSDOTTER