Det är först när vi blivit magsjuka som vi börjar bekymra oss över våra tarmar och deras slemhinnor. Men i själva verket borde vi skänka dem en uppskattande tanke varje dag för det stora och svåra balansarbete de utför.

– Det är egentligen konstigt att det fungerar, så att vi inte alla går omkring med inflammation i tarmarna! säger lundaforskaren William Agace.

Livsviktig balans

Han syftar på det immunförsvar som ständigt måste vara på sin vakt i tarmens slemhinna. Främmande ämnen kommer hela tiden in när vi äter och dricker, och immunförsvaret måste kunna skilja på sådant som är skadligt och sådant som är ofarligt.

Tarmen är dessutom hem för många hundra bakteriearter, och även här gäller det för immunförsvaret att avgöra vilka som är ofarliga eller till och med nyttiga, och vilka som bör bekämpas. Måste försvaret aktiveras, så gäller det också att det blir lagom kraftigt.

– Immunförsvaret i tarmen är livsnödvändigt för oss. Men det får inte överreagera, för då får vi stora problem. Det handlar om en väldigt känslig balans, förklarar William Agace.

Överreaktion leder till tarmsjukdomar

När vi ätit något otjänligt ska immunförsvaret träda in. Det leder till en inflammation i tarmen, som förhoppningsvis går över efter en eller ett par dagar. Men ibland överreagerar immunförsvaret så att inflammationen inte klingar av utan blir varaktig. Det är bakgrunden till tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, och till överkänslighet som celiaki (glutenintolerans).

Dessa tre sjukdomar, och även astma och andra former av allergi, har ökat i västvärlden på senare år. En förklaring är ”hygienhypotesen”: att miljön blivit så ren att immunförsvaret har för lite att träna sig på och därför lättare överreagerar. Andra möjliga förklaringar är att vi fått nya kostvanor samt använder mer antibiotika. I båda fallen påverkas tarmfloran, och därmed hela immunsystemet.

Dentritceller fungerar som spanare

William Agace är professor och chef för Avdelningen för immunologi vid Lunds universitet. Hans grupp har riktat in sig på en viss typ av celler inom immunsystemet, de s.k. dendritcellerna. De utgör immunförsvarets spanare och finns spridda runtom i tarmslemhinnan. När dendritcellerna stött på något misstänkt flyttar de sig till tarmens lymfkörtlar och larmar deras immunceller, varpå försvaret sätts i gång.

Genom att jämföra djurstudier med studier av friska och sjuka mänskliga slemhinneceller försöker Agace-gruppen förstå vilken roll som spelas av dendritcellerna och deras olika undergrupper.

– Våra resultat kan tänkas komma till användning för nya mediciner och nya vacciner. Men för vår del handlar det om grundforskning. Vi vill helt enkelt veta mer om de här mekanismerna, säger William Agace.

Text: INGELA BJÖRCK