Allt för många har fått sina liv förstörda av alkohol, narkotika eller av att fastna i ett spelberoende. Medan majoriteten av dem som provar inte blir beroende, kan den som fastnar inte bara ”ta sig i kragen” utan behöver nästan alltid professionell hjälp. En del beskriver beroende som att hjärnans belöningssystem blivit kidnappat.

De flesta djurarter har någon form av belöningssystem som ska förstärka beteenden som ökar chansen till överlevnad och fortplantning. Det ska få oss att söka belöningar i form av mat, skydd och sex. Belöningssystemet förmedlas av ett antal olika signalsubstanser där dopamin är den viktigaste.

FAKTA DOPAMIN

Dopamin spelar en central roll både vid direkt belöning, men också vid förväntan om belöning. Till exempel så utsöndras dopaminet och får oss att må bra både när vi känner chokladbiten smälta i munnen, men också redan när vi ser den där fantastiska chokladen vid kassorna i affären – och inte kan låta bli att köpa den.

Ett normalfungerande belöningssystem producerar dopamin och andra signalsubstanser kontinuerligt i varierande grad beroende av vad vi gör. Beroendeframkallande droger gör att det lustfyllda svaret blir mycket starkare, att till exempel dopamin (som kan påverkas direkt eller indirekt via andra signalsubstanser) utsöndras i mycket större mängder. När belöningssystemet bombarderas med så starka impulser kommer de naturliga belöningarna till korta. En del beskriver beroende som att hjärnans belöningssystem har kidnappats.

Många beroendeframkallande droger påverkar sina egna specifika signalsubstanser som i sin tur utövar effekt på andra system i hjärnan (t.ex. dopaminsystemet). Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet och läkare vid Beroendecentrum i Malmö, ger ett konkret exempel:

– Alkohol stimulerar signalsubstansen GABA och undertrycker glutamat. Om man konsumerar mycket alkohol vänjer sig kroppen vid detta tillstånd. Högt GABA och lågt glutamat blir det nya normala.

Det sker till och med fysiologiska förändringar i hjärnan som är anpassade efter att alkohol finns. Vid frånvaro av alkohol räcker inte naturliga stimuli till och tillståndet upplevs i stället som sjukdom.

– Abstinensen kan bli så akut att den blir farligare än själva substansen. Det kan leda till epileptiska anfall, att pulsen rusar eller att blodtrycket går upp kraftigt.

Bygger om hjärnan

Hjärnan strävar efter ett normaltillstånd och när vi börjar ta någon form av drog som ökar svaret i belöningssystemet kraftigt, försöker kroppen att sänka känsligheten genom att minska mängden receptorer, till exempel dopaminreceptorer. Drogen bygger om hjärnan.

– Då måste vi ta mer av drogen för att känna oss bra, annars uppstår ett bristtillstånd.

Spelberoende är hittills den enda beroendediagnosen som inte är kopplad till någon drog. Vad vet man om likheter och skillnader mellan spel- och drogberoende?

– Både spelberoende och drogberoende aktiverar hjärnans belöningssystem men vid drogproblematik handlar det också om att droger kan rent fysiologiskt bygga om hjärnan, att receptorsystemet ser annorlunda ut efter viss tids beroende. Detta verkar inte hända på samma sätt vid spelberoende.

Vid spelberoende handlar det om en psykologisk beroendeutveckling som kan vara väl så stark. Spänning, vinster eller önskan om att vinna tillbaka en förlust triggar beroendet via både signalsubstanser och grundläggande psykologiska mekanismer. Även spelande kan leda till utveckling av tolerans där individen behöver spela om allt större summor för att uppnå samma kick och abstinens kan visa sig som ångest eller depression.

Gott psykiskt mående skyddar

Trots att många droger som alkohol och narkotika, eller spel om pengar, är beroendeframkallande i olika grad, är det ändå en mindre andel av dem som provar som faktiskt fastnar i ett beroende. Som det ofta är påverkar både genetiken och sociala miljöfaktorer risken att hamna i ett beroende. Det finns också skyddande omständigheter som minskar risken.

– Den psykiska hälsan är viktig, ett gott psykiskt mående har en skyddande effekt. Att känna sig trygg och att ha ett socialt stabilt liv skyddar. Stress, samsjuklighet i någon kroppslig sjukdom eller att leva med kronisk smärta ökar däremot risken. Om man mister flera av de skyddande faktorerna, till exempel separerar och förlorar jobbet samtidigt, så kan det göra att man trillar dit.

Att hamna i ett beroende sker inte över en natt utan handlar ofta om en process där man rör sig från kontrollerat bruk till en överkonsumtion som börjar få negativa konsekvenser tills man helt tappar kontrollen. Man brukar tala om riskbruk, skadligt bruk och beroende där de två senare är diagnoser (se fakta Beroende).

Viktigt fånga dem i riskzonen

Idag försöker man jobba mer förebyggande och fånga upp personer som befinner sig i riskzonen. Så det är helt i sin ordning om din vårdcentralsdoktor frågar om dina alkoholvanor även om du söker för en vanlig infektion. Anders Håkansson berättar att det idag finns behandling för dem som inte hamnat så djupt i sitt beroende och där det är möjligt att hjälpa dem tillbaka till ett måttligt, kontrollerat bruk. I Stockholm, och sedan 2015 även i Malmö, finns enheter som specifikt vänder sig till den här gruppen.

– Dessa personer har fortfarande ett ganska fungerande liv och skulle förmodligen aldrig söka hjälp hos oss om total avhållsamhet var enda alternativet. Dessa grupper nådde vi aldrig tidigare.

Idag uppskattas fyra till fem procent av Sveriges befolkning ha diagnosen alkoholberoende och ungefär en halv procent är spelberoende. För narkotika saknas tillförlitliga siffror då datainsamlingen är mycket osäker. Så även om vården har börjat jobba mer förebyggande har vi idag stora beroendeproblem i Sverige. Några är extra bekymmersamma enligt Anders Håkansson.

– Alkoholkonsumtionen bland unga har visserligen minskat men ungdomars spel om pengar har ökat brant. Vi ser också en ökad konsumtion av narkotika bland unga. Det är framför allt cannabis, kokain och tramadol som har ökat, något som kan följas genom mätningar i avloppsvatten. Och bruket av lustgas är också oroande.

Han nämner också grupper som tar droger som blivit mycket mer potenta och där det saknas effektiva motgifter. Här finns en stor risk för överdoser.

Vilka områden är viktiga att prioritera och skulle göra skillnad för behandling av olika beroendetillstånd?

– Det behövs bättre farmakologiska behandlingar för alkoholberoende som på ett mer avgörande sätt gör skillnad för individen. Läkemedel som finns idag har en modest effekt och många av de som provar känner ingen distinkt skillnad, säger Anders Håkansson och fortsätter:

– Vi skulle också behöva utveckla motiverande terapier och mer evidens kring bemötande av personer som är i riskzonen, på väg in i ett problem. Här saknas en del kunskap.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ