För riskgrupper kan en vanlig förkylning bli livsfarlig. Forskare i Lund har bidragit till att utveckla ett nytt biologiskt läkemedel mot svår astma som försämras av förkylningar. Förhoppningen är att läkemedlet blir godkänt i Sverige under nästa år.
Små barn, äldre och patienter som lider av kroniska lungsjukdomar som astma och KOL har en ökad risk att drabbas av allvarliga förkylningar. Med allvarliga menas förkylningar som påverkar andningen. Även patienter som går på livslång behandling med immundämpande läkemedel efter organtransplantation är särskilt känsliga för förkylningsvirus.
Hos nyfödda och barn upp till två år kan det bland småbarnsföräldrar så fruktade RS-viruset ge allvarlig sjukdom. Små barns immunförsvar är inte tillräckligt utvecklat och deras luftvägar är trånga, vilket gör att slem ansamlas.
Alarminer sätter igång
RS-virus är ett aggressivt virus som infekterar och skadar lungans så kallade epitelceller, ett slags skydds- eller barriärceller som bygger upp den naturliga slemhinnebarriären som ska skydda lungorna. Barriärcellerna signalerar kraftfullt när de är infekterade och skadade genom att producera proteiner som kallas för alarminer.
– Alarminerna sätter igång kraftfulla immunreaktioner i luftvägarna som leder till inflammation; ämnen som drar ihop luftvägarna bildas, så att det blir trångt att andas. Barnen behöver ofta hjälp på sjukhus, förklarar immunologiprofessor Lena Uller vid Lunds universitet.
Hon forskar bland annat om hur förkylningsvirus påverkar immunförsvaret hos friska och lungsjuka individer och om hur den pågående inflammationen i luftvägarna hos patienter med astma och KOL gör dessa patienter mer känsliga för virusinfektioner.
Drabbas hårdare av förkylningar
Många barn som drabbats svårt av virussjukdomar i barndomen växer ifrån sina besvär i sex–sjuårsåldern. Men en del behåller sin känslighet i luftvägarna och utvecklar astma och allergi.
I takt med att vi åldras är det vanligt att vi drabbas hårdare av förkylningar, som ibland också kan leda till lunginflammation.
– Detta är i linje med det vi såg under coronapandemin, att ökad ålder var en riskfaktor för att bli mer sjuk med sjukhusvård som följd.
Specifikt har Lena Uller intresserat sig för luftvägarnas epitelceller, alltså de celler som är kroppens första försvar mot allt vi andas in från luften.
– Precis som dirigenten i en orkester sätter igång musiken, samverkar med musikerna, lyssnar av, ökar eller dämpar tonerna, jobbar epitelbarriären med att sätta igång kroppens immunförsvar mot till exempel virus. Den samverkar med kroppens omgivande celler, frisätter olika proteiner som kan öka eller minska inflammation, som ju är en viktig del av immunförsvaret.
Lena Ullers forskning har visat att det kan råda en obalans i just immunförsvaret hos lungsjuka patienter.
– Vi har identifierat ett protein kallat TSLP, som är särskilt sjukdomsframkallande, och som frisätts från epitelbarriären. Det fungerar som en dirigent i lungorna och sätter igång inflammation. Både allergener, virus och luftföroreningar frisätter detta protein och det överproduceras hos lungsjuka.
Nytt läkemedel på gång
Biologiska läkemedel är ett forskningsområde där det görs stora framsteg idag. Till biologiska läkemedel räknas preparat vars aktiva substans har biologiskt ursprung. Ett exempel är att man med en antikropp behandlar mot ett specifikt protein som har betydelse för sjukdomsprocessen. Det ger en selektiv effekt med färre biverkningar och minskad sjukdomsutveckling.
– Vår forskning har bidragit till utveckling av ett nytt biologiskt läkemedel mot proteinet TSLP som minskar virusorsakad astma och inflammationen vid astma. Förhoppningsvis kommer det nya läkemedlet att godkännas under nästa år i Sverige. Det skulle hjälpa många drabbade patienter eftersom det idag saknas skräddarsydd behandling för virusorsakad astma och KOL.
Text: AGATA GARPENLIND
