Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar risken för vissa cancerformer. Varför det är så är oklart. Nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter kartlagt en molekylär länk som förklarar sambandet mellan de båda folksjukdomarna.
Insjuknandet i typ 2 diabetes är en långdragen process. Ett tidigt tecken på att den har börjat är höga halter insulin i blodet. Så länge de insulinproducerande betacellerna förmår kompensera för de ökade kraven, till exempel vid övervikt, är blodsockret normalt.
Först när kapaciteten för insulinutsöndring understiger behovet blir typ 2 diabetes ett faktum. Den senare fasen går i regel snabbt då de stressade betacellerna arbetar sig till döds.
Den mest kända riskgenen
– Vi har arbetat med den mest kända riskgenen för typ 2 diabetes, en variant i TCF-genen och studerat vad den gör i betacellen, säger Yuedan Zhou, doktorand på Lunds universitets Diabetescenter och huvudförfattare till den nu publicerade studien.
Riskvarianten i TCF är vanlig, 25 procent i befolkningen bär den, 31 procent av diabetikerna har den, enligt siffror från befolkningsundersökningen Malmö Förebyggande Medicin.
Skydda mot höga stressnivåer
En lika väl etablerad riskgen i cancerforskningen är p53. Genen har kallats för ”arvsmassans beskyddare” eftersom den förhindrar den okontrollerade celldelning som sker vid cancer. p53 har satts i samband med cancer i exempelvis tjocktarm och lever.
– TCF-genens funktion i betacellen är bland annat att skydda cellen mot höga, stressande blodsockernivåer. Fallerar den funktionen dör betacellerna vilket leder till diabetes, säger Ola Hansson, forskare och ansvarig författare för undersökningen.
De båda genernas uppgift är motsatta varandra. TCF att skydda mot celldöd, p53 att förhindra alltför snabb celldelning.
Försämrat skydd mot cancer
– Det är här kopplingen mellan diabetes och cancer uppstår. När blodsockret är högt aktiveras TCF-genen och då hämmas också p53-genens aktivitet. Det vill säga höga blodsocker leder till ett försämrat skydd mot cancer.
Forskargruppen började arbetet med TCF-genen för två år sedan för att få ett grepp om dess roll för insulinproduktionen. Det upptäckta sambandet med p53 och cancer var mest en tillfällighet.
– Eller god intuition, säger de.
Skydda mot celldöd
Kartläggningen av TCF-genen fortsätter, nu i samarbete med European Bioinformatics Institute i Cambridge.
Cancerforskare arbetar med att söka påverka p53 så att den tumörskyddande funktionen återställs.
– På liknande sätt skulle en förstärkning av TCF skyddande effekt mot betacellsdöd vid höga socker fungera som ett läkemedel vid typ 2 diabetes, eller som en behandling redan innan sjukdomen är ett faktum, säger Ola Hansson.
Text: TORD AJANKI
Nyhet från Lunds universitet 14 november 2011.