Patienter som lider av fönstertittarsjuka lider ofta av en ofrivillig isolering och sämre livskvalitet. Samtidigt saknar många av dem förmågan att förbättra sin hälsa. En ny hälsoapp skulle kunna råda bot på det, enligt ny doktorsavhandling vid Malmö universitet.

I sin roll som specialistsjuksköterska på kärlmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö träffar Rebecka Striberger många patienter med benartärsjukdom. Det vanligaste symtomet är claudicatio intermittens, fönstertittarsjuka.

De har en nedsatt cirkulation som gör att de får väldigt ont i sina ben när de går en viss sträcka eller utför annan fysisk aktivitet. Det finns inget utrymme för spontanitet utan de måste alltid planera. De blir därmed mer begränsade och isolerade och får en sämre livskvalitet.

– Med tanke på hur pass mycket sjukdomen påverkar deras liv borde följsamheten till behandlingen vara hög. Men det jag har sett är att den är låg så där föddes en nyfikenhet att ta reda på vad det beror på, säger Rebecka Striberger.

Avhandlingens syfte

Avhandlingen består av fyra delstudier där det övergripande syfte var just att undersöka hur patienter med fönstertittarsjuka uppfattar sin sjukdom och hur pass benägna de är att följa sin behandling, som att sluta röka, gå regelbundet och ta kärlskyddande läkemedel.

Den första delen var en genomgång av tidigare forskning medan den andra och tredje delstudien var en enkätstudie. En enkät skickades ut till 158 patienter med fönstertittarsjuka som fick svara på frågor om sin hälsolitteracitet, eller ”hälsoförmåga”, det vill säga deras förmåga att ta till sig information om sin hälsa och förbättra den.

– Det visade sig att över hälften hade otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. Det förvånade mig att så många hade det, säger Rebecka Striberger.

Lägre nivå för ensamboende

I analysen av enkätsvaren framkom det även att det var vanligare med otillräcklig nivå av hälsoförmåga bland de som bodde ensamma jämfört med de som levde ihop med någon. Och de som hade en högre hälsoförmåga var också mer fysiskt aktiva och beskrev en högre livskvalitet än de med otillräcklig nivå.

Det visade sig också att kunskapen om sjukdomen, som vad som orsakat den och hur den påverkar livet, varierade bland patienterna.

– Vi som vårdpersonal ger ju samma information till alla patienter med fönstertittarsjuka, men resultaten visar att man ser väldigt olika på sin sjukdom. Det här ser jag som en viktig information till oss inom vården för att vi ska kunna individanpassa stödet till den här patientgruppen, säger Rebecka Striberger.

Hälsoapp för patientgruppen

Den sista delstudien var en pilotstudie där 18 patienter med fönstertittarsjuka fick testa en app under tre månader. De rapporterade kontinuerligt in via appen till Striberger som gjorde bedömningar och gav feedback.

– Pilotstudien är så pass liten så vi kan inte dra några tunga slutsatser, men det som vi kan se är att användarna över lag upplevde att appen var ett positivt stöd och att de fick bättre livskvalitet.

Resultaten ger därmed en hint om att e-hälsa kan fungera för den här patientgruppen och att det kan vara ett bra komplement till den traditionsenliga vården, enligt Rebecka Striberger.

– Framöver tror jag absolut att e-hälsa kommer att vara en del av vården av den här patientgruppen.

Länk till avhandling: Secondary prevention in patients with intermittent claudication and evaluation of e-health support

 

Text: Malmö universitet

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet

 

Fakta om fönstertittarsjuka

• I Sverige lider cirka 18 procent av personer mellan 60 och 90 år av benartärsjukdom. Sjukdomen beror på åderförkalkning i benens blodkärl vilket leder till försämrad cirkulation.
• Av dem har cirka 7 procent claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka). Men det finns ett ”jättestort mörkertal”, enligt Rebecka Striberger.
• Fönstertittarsjuka handlar om att den nedsatta cirkulationen leder till smärta i benen vid fysisk ansträngning som först försvinner efter en stunds vila.
• Riskfaktorer är bland annat rökning, ålder, högt blodtryck och diabetes. I det långa loppet har de en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.