Med hjälp av ”gensaxen” CRISPR/Cas9 har forskare lyckats ”stänga av” ett enzym som visat sig ha en nyckelroll i regleringen av den diabetesfrämjande genen TXNIP i betaceller. Effekten blev minskad celldöd och ökad insulinproduktion i de genmodifierade cellerna.
Forskarna har studerat en grupp enzymer, histonacetyltransferaser (HAT), som spelar en avgörande roll för regleringen av en gen, TXNIP, som vid högt blodsocker leder till betacelldöd och minskad insulinproduktion.
I en jämförelse mellan donerade insulinceller från människor med typ 2-diabetes och celler från friska personer fann forskarna att HAT-aktiviteten var dubbelt så hög i de diabetiska cellerna som i de friska. Målsättningen var därför att ta bort enzymets genetiska funktion för att studera dess effekter på diabetes. Och det gav alltså resultat. Med hjälp av CRISPR/Cas9 lyckades forskarna ta bort en sekvens i den genetiska koden som styr funktionen hos HAT-enzymet i insulinproducerande celler från råttor. Detta resulterade i minskad aktivitet i TXNIP-genen och därigenom minskad celldöd och ökad insulinproduktion.
Använder spjutspetsteknik
– Vår forskning visar att HAT har en nyckelroll i regleringen av TXNIP-genen och att vi genom att rikta oss mot denna mekanism förbättrade insulinutsöndringen och förhindrade celldöd, säger forskaren Yang De Marinis som lett studien och tillägger:
– CRISPR/Cas9 är en av de senaste årens viktigaste upptäckter inom molekylär genetik och vi är väldigt glada att vi lyckats etablera denna spjutspetsteknologi i vår forskargrupp. Det öppnar för nya möjligheter att studera funktionen hos obegränsat antal gener vid diabetes. Vi arbetar nu hårt med att vidareutveckla denna teknik så att vi kan bli så effektiva och exakta som möjligt.
Text: SARA LIEDHOLM