Detektorer som upptäcker rök, onormala temperaturväxlingar eller känner av om någon öppnar ytterdörren eller lämnar sängen under natten. I Tech@Home-projektet testas olika tekniska lösningar för att göra hemmet säkrare för personer med demens. Målet är att minska de anhörigas stress och arbetsbelastning.

– Pappa, nu har du fått en vattendetektor i badrummet. Om du glömmer kranen eller något sådant. Och så ska de sätta upp en sensor på kylskåpet och en på ytterdörren som larmar om du går ut mitt i natten, förklarar Eva-Carina Löfgren

– Det får jag inte lov till, svarar Karl-Åke Löfgren, 86 år gammal.

Både far och dotter bor utanför Helsingborg. Karl-Åke i huset som han själv byggde 1961. Där trivs han bra.

– Här har jag ju min soffa, säger han och skrattar. För ett och halvt år sedan fick Karl-Åke diagnosen Alzheimers sjukdom. Via Minnesmottagningen i Ängelholm hörde Eva-Carina talas om forskningsprojektet Tech@Home. Karl-Åke har fått uppsöka sjukvården ett par gånger efter att ha fallit.

– Det är jättebra att jag får ett sms om någonting inte stämmer. För det kan ju hända mycket från det att hemtjänsten har varit här på kvällen tills att de kommer igen på morgonen, säger Eva-Carina Löfgren.

Larmar anhörig vid ovanliga avvikelser

När teknikplattformen Tech@Home registrerar ovanliga avvikelser, eller farliga situationer, larmas den anhörige genom sms och/eller automatisk telefonuppringning.

– Vattensensorn har jag satt utanför dörren till badrummet, om vattnet skulle rinna över tröskeln. Nu är frågan är om vi ska sätta en vattensensor i köket också? undrar civilingenjören Knut Mårtensson som håller i installationen .

– Nä, det behövs inte, meddelar Eva-Carina Löfgren.

Knut Mårtensson är knuten till CASE (se faktaruta), ett center för åldrandeforskning vid Lunds universitet. Centret står bakom det aktuella projektet, Tech@Home. Tanken är att mäta effekten av informations- och kommunikationsteknik när det gäller arbetsbelastning och stress- och depressionsnivå hos anhöriga till personer med demens. Hypotesen är att informations- och kommunikationsteknik kan stödja människor med demens att leva mer självständigt och göra det möjligt att bo kvar hemma längre. Samt att minska stressen och arbetsbelastningen för de anhöriga.

– Idén är att tekniken ska ersätta en del av arbetet som de informella vårdgivarna bidrar med. Inte den trevliga biten som handlar om omvårdnad och anknytning utan den mest stressande, den ständiga tillsynen, framhåller Carlos Chiatti, biträdande forskare.

Minska arbetsbelastning och stress för anhöriga

Vill hitta de hälso- och kostnadsmässigt effektiv lösningarna

Projektet bygger på en tidigare italiensk studie (UP-TECH). Den genomfördes av Carlos Chiatti som tillsammans med docent Agneta Malmgren Fänge även ansvarar för Tech@Home.

– I många fall är den närmaste anhöriga en partner som oroar sig för att personen som drabbats av demens ska skada sig själv. Partnern blir då mer eller mindre låst i hemmet. Det ökar stressen och bidrar till den höga nivån av depression i gruppen äldre anhöriga, säger Agneta Malmgren Fänge.

Resultaten från studien kan användas till att utvärdera effekten av informations- och kommunikationssystem för personer med demenssjukdom. Den nya kunskapen kan också nyttjas till att informera beslutsfattare i Sverige och utomlands om hur personer med demens kan bo kvar hemma längre och samtidigt underlätta för de anhöriga. En hälsoekonomisk analys ingår även i projektet. Vilket ska göra det möjligt att hitta de hälso- och kostnadsmässigt mest effektiva lösningarna. Sett ur så väl individens som ur samhällets perspektiv.

Text och foto: ERIK SKOGH