Minnet är inte perfekt. Vi kan både glömma och minnas fel. Men det är inte bara dåligt, säger minnesforskaren Mikael Johansson. Tvärtom kan det vara praktiskt och till och med bra för den psykiska hälsan.

Minnet är avgörande för att vi ska fungera. Det hjälper oss att förstå nuet och att navigera framtiden. Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet, forskar på hur det går till att lagra minnen, och att plocka fram dem igen. Hans studier innefattar frågor, aktiviteter och tankeexperiment för försökspersonerna. Med hjälp av magnetkamerabilder och EEG – då elektroder som fästs vid hårbotten avläser aktivitet mellan nervceller – undersöker han hjärnans aktivitet. Främst arbetar han med det episodiska minnet, alltså självupplevda händelser knutna till en tid och plats. 

– Jag tycker det är smått fascinerande att vi kan flyga fritt i vår personliga historia, återuppleva både händelser och känslor. Det här ”tidsresemaskineriet” gör det också möjligt att projicera oss själva till en simulerad framtid, till exempel tänka på hur nästa helg kan bli.

Kunna glömma bra vid trauma

Att glömma brukar kännas som ett problem. Men Mikael Johansson påpekar att det ofta är praktiskt, för att inte säga nödvändigt. Ett enkelt exempel är när vi får en ny pinkod till betalkortet. Den första tiden måste vi aktivt hålla undan minnet av den annars tävlande gamla koden, något som kallas att utöva inhibitorisk kontroll. 

– Till slut kan det till och med bli svårt att plocka fram minnet, för inhibitionen har orsakat glömska för den gamla, irrelevanta informationen. 

När Mikael Johansson fick en forskartjänst i Tyskland behövde han väcka sin gamla skoltyska till liv. I början var han tvungen

att aktivt hålla undan svenskan och engelskan för att hitta de rätta orden, men med tiden gick det bättre. Sedan blev det jul och han åkte hem – och fick leta efter orden på svenska istället.

– Modersmålet var inte alls lika åtkomligt. Jag hade ju aktivt dämpat det för att lättare komma åt ett annat språk.

Den som har upplevt något traumatiskt gör ofta stora ansträngningar att inte tänka på det, för att kunna fungera i nuet. En av Mikael Johanssons doktorander gjorde en stor undersökning under flyktingvågen 2015 av vilka flyktingar som drabbades av PTSD, posttraumatisk stress, och vilka som inte gjorde det. Han fann att de som hade en starkare förmåga
till inhibitorisk kontroll av minnena löpte mindre risk att bli sjuka. Det resultatet fick också stöd i studier av drabbade vid terrordåden i Paris 2018. 

– Man kan se skillnader i hjärnans infrastruktur, som ger människor olika förutsättningar för den här typen av reglering. Att kunna hålla svåra minnen i schack verkar vara en fundamental byggsten i upprätthållandet av mental hälsa, säger Mikael Johansson.

Vi minns betydelsen, men inte alla detaljer

Att glömma kan alltså vara bra. Men att minnas fel måste väl ändå vara negativt? 

– Inte alls. Minnet ska inte vara helt perfekt. Systematiska felaktigheter avslöjar hur extremt adaptivt minnet är, vilket behövs för att vi ska kunna dra nytta av våra minnen i nya sammanhang. Dessutom visar felen att vi är otroligt bra på att extrahera mening ur det vi upplever. Det blir meningen vi minns, snarare än den exakta händelsen.

I ett experiment fick försökspersoner titta på en lista med ord. Flera ord var associerade med ljus, som sken, skugga eller låga. När försökspersonerna senare fick välja från en annan lista vilka ord de hade sett, så valde de felaktigt även ordet ”ljus”. De hade till och med lättare för att minnas ordet ljus än flera ord som de faktiskt hade sett.

– Förmågan att minnas innebörden i det vi upplevt kommer på bekostnad av minnet för detaljerna. Vi bygger en modell av världen omkring oss och gör det med hjälp av begrepp vi redan har. Vi minns händelser så som vi har förstått dem. 

För den som bättre vill minnas exakt vad den upplevt är Mikael Johanssons råd väldigt enkelt: ägna mycket uppmärksamhet åt det du vill komma ihåg. 

– Men normalt går vi ju inte genom livet och försöker lägga detaljer på minnet. Det är mycket mer användbart att minnas den gemensamma nämnaren än varje enskilt intryck. Det frigör resurser för att planera, reagera och förbereda oss för alternativa händelser.

 Text: LISA KIRSEBOM